Stockholms universitet logo, länk till startsida

De oväntade naturvetarna – vad gör att de börjar på universitetet?

Elever från akademisk bakgrund går i större utsträckning vidare till högre utbildning. Men vad är det som gör att studenter från andra grupper fortsätter till högre utbildning inom naturvetenskap? Om det forskar Anna Danielsson, professor i naturvetenskapsämnenas didaktik.

Foto: Ingmarie Andersson
Foto: Ingmarie Andersson

– Vi har ofta en ganska smal bild av vem en naturvetare är. Den typiska fysikstudenten är till exempel en svensk man med akademisk bakgrund. Men de andra, de som inte har akademisk bakgrund, finns ju också där, säger Anna Danielsson.

För att ta reda på hur vägarna varit för dem med arbetarklassbakgrund, med utländsk bakgrund eller som är kvinnor, och därmed tillhör de så kallade underrepresenterade grupperna inom naturvetenskaplig utbildning, har hon djupintervjuat ett tjugotal studenter på två fysikprogram.

Anna Danielsson. Foto: Mikael Wallerstedt
Anna Danielsson. Foto: Mikael Wallerstedt

– Vi ser olika vägar in i den högre utbildningen i fysik. Allt ifrån det ganska förväntade, en grupp tjejer med stark akademisk bakgrund där valet av utbildning varit självklart. De har skaffat sig ett stort naturvetenskapligt kapital i form av resurser från både hem och skola.

 

Blivit uppmuntrade av lärare

Det finns också en grupp studenter med icke-akademisk bakgrund som tagit vägen in via ett stort engagemang i olika typer av organisationer, som Unga forskare, deltagit i sommarskolor och gjort besök på forskningsinstitut inom ramen för sin gymnasieutbildning.

– De har ofta blivit uppmuntrade och erkända av lärare som någon som håller på med naturvetenskap, och sedan deltagit i den typen av aktiviteter.

En annan grupp, framför allt killar, har tagit vägen via digitalt deltagande i olika typer av online-sammanhang.

– För dem som inte har så många kontakter, som män som läst praktiska program på gymnasiet, har ett naturvetenskapligt deltagande som sker online varit en viktig väg. De har lyssnat på föreläsningar på Youtube eller deltagit i programmeringssamanhang eller läxhjälp online.

Anna Danielsson är själv en oväntad naturvetare. Med en mamma som jobbade inom äldreomsorgen och pappa på pappersbruk var det inte självklart att hon skulle läsa grundutbildningen i fysik.

– Bra lärare och det faktum att min mamma hade gått natur på gymnasiet och kunde hjälpa mig med matematiken har varit viktigt för mig. Både hemma och i skolan sågs jag som någon som är bra på matematik.

 

Vill stötta underrepresenterade grupper

Med sin forskning vill hon bidra till att stötta elever och studenter med liknande bakgrund.

– Om vi vet vad som hjälpt studenter från underrepresenterade grupper kan vi lättare stötta andra med sådan bakgrund, för att bredda rekryteringen till naturvetenskapliga utbildningar.

I en delstudie var det meningen att Anna och hennes forskarkollegor skulle ta reda på hur skolans undervisning i naturvetenskap kan utvecklas för att bli mer inkluderande för elever utan akademisk bakgrund. Men coronapandemin gjorde det svårt att samarbeta med gymnasielärare för att ta fram modeller för undervisningen så nu sker samarbetet med universitetslärare för att samla den kunskap som finns.

– Fysikämnet har vissa attitydproblem, som att det är svårt, eller att det krävs en särskild talang för att hålla på med det. Många känner att fysik inte är något för dem.

 

Förklara utanförskapet i ämnesinnehållet

Fysikundervisningen kan göras mer tillgänglig genom att lärare jobbar aktivt med klassrumsklimatet så att eleverna vågar delta i samtal, menar Anna Danielsson.

– Man kan också arbeta med att föra in ämnesinnehåll som handlar om genus och jämlikhet i fysiken för att ge studenterna andra förklaringsmodeller kring sin egen potentiella alienation. Så de får syn på att det inte bara handlar om dem som individer utan om förväntningar från lärare om vem som är en typisk fysikstudent.

Hur tar ni forskningen vidare?

– Vi har nyss beviljats medel från Vetenskapsrådet för ett uppföljande projekt. Där ska vi följa nybörjarstudenter inom samma underrepresenterade grupper på deras väg in i matematik- respektive fysikstudier under tre år genom kandidatprogrammet. Vem känner sig välkommen till dessa ämnen på högskolenivå, och varför?
 

Läs mer om Anna Danielssons forskning.

Övriga forskare som deltar i projektet "De oväntade naturvetarna": Ann-Sofie Nyström, Uppsala universitet, Anders Johansson, Chalmers tekniska högskola, och Allison Gonsalves, McGill University i Kanada.

Det uppföljande projektet "In(ex)kludering i högre utbildning i matematik och fysik: Identitet, utbildningsbanor och vetenskapliga praktiker i samspel" leds av Paola Valero.