— Under den här förmiddagen kommer ni att träffa passionerade forskare som blir era lärare och att få se FysikShow utföra experiment. Själva kommer ni att göra göra laborationer under utbildningen, sa Basårets studieadministratör Alexandra Lundholm. Hon anordnade dagen som ett sätt att visa upp basårets ämnen på ett roligt och intressant sätt, för att visa en annan sida av vad universitetets naturvetenskapliga utbildningar kan bidra med för spännande kunskap.

Föredrag i biologi

— Hur väljer fiskar sina lekpartners? Vad är det de letar efter och hur gör de? sa John Fitzpatrick, professor vid Zoologiska intitutionen. Han har studerat vilka attribut som Hemiramphidae, en typ av näbbgäddartade fiskar, finner särskilt attraktiva hos en potentiell lekpartner. De använder AI för att studera reproduktionsbeteendet i ett laboratorium.

— Hur kommer det sig att två olika folkgrupper i Afrika reagerar olika på malaria? Vi har samlat antikroppar från folkgruppen Fulani och Mossi eftersom den senare har ett starkare immunförsvar, sa Anki Östlund Farrants, professor på Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut. De har gjort jämförelser och packningen av kromosomer skiljer sig åt. Hon berättade också om molekylära mekanismer inom immunologi och metabolism.

Populärvetenskaplig föreläsning i matematik

— Hur många gånger behöver man blanda en kortlek för att den ska vara tillräckligt blandad? sa Daniel Ahlberg, lektor på avdelningen matematisk statistik. Han forskar inom sannolikhetsteori och gav en populärvetenskaplig föreläsning som bland annat kopplar till kunskap om genblandningar.

Forskning i kemi om botox som läkemedel

—  Botolinumtoxin, även kallat botox, är världens mest giftiga ämne. Mycket små mängder används inom medicin och även för kostmetiska ingrepp, sa Pål Stenmark, professor i biokemi. Han berättade att en tub med 5 ml koncentrerad räcker för att utföra kosmetiska ingrepp hos 500 miljoner människor, eller hjälpa hundratals miljoner människor med medicinska besvär. Men det kan också för att döda 2 miljoner människor.

Doktorander från FysikShow demonstrerar flytande kväve och synliga ljudvågor

— Hur påverkas ett äpple av flytande kväve? Hur kan man se ljudvågor? Ludwig Neste och Arun Subramani är doktorander på Fysikum. Arun forskar inom molekylärfysik och spektroskopi på avdelningen för atomfysik. Ludwig  forskar inom partikelastrofysik, närmare bestämt neutrinoastronomi med IceCube-detektorn som finns inuti glaciärisen på sydpolen. FysikShow besöker många skolor och därigenom träffar de många elever som sedan kommer att bli studenter. De demonstrerade vad flytande kväve kan göra, såsom att göra ett äpple så hårt så att det går att hamra i en spik i en bräda med den. Publiken fick också se när ljudvågor påverkas av ljudstyrkan med hjälp av ett metallrör, eld och gas.

Mer information

Basåret på Stockholms universitet