Stockholms universitet
Fysikum

Ny infrastruktur med kvantkommunikation

Mohamed Bourenanne ingår i projektet National Quantum Communication Infrastructure in Sweden (NQCIS) som fått 30 miljoner kronor från Vinnova och koordineras av KTH. Hans forskningsgrupp forskar inom området Kvantkommunikation och deras laboratorium finns på AlbaNova. - Alla avlyssningsförsök kan avslöjas tack vare kvantmekanikens grundläggande teorier och på så sätt höjs informationssäkerheten.

Professor Mohamed Bourenanne och doktorand Thomas Daugey
Professor Mohamed Bourenanne och doktorand Thomas Daugey. Foto: Gunilla Häggström

Fotoner är ljusets minsta partiklar och de används inom kvantkryptering för att skapa kodnycklar mellan sändare och mottagare. Ettor och nollor visar de olika svängningsriktningar ljusets vågor kan ha det vill säga fotonens polarisering.

Om fotonen skickas vidare säger kvantmekanikens lagar att informationen i fotonen har förändrats. Detta upptäcks när avsändaren och mottagaren jämför informationen.

— Alla försök till avlyssning upptäcks och det är styrkan med kvantkryptering, säger Mohamed Bourennane. I vårt laboratorium utvecklar vi säkra sätt att överföra digital information.

Projektet Photonic quantum information fick 34,3 miljoner kronor under fem år och var ett samarbete mellan Fysikum på Stockholms universitet, KTH och universitetet i Sevilla.

I januari 2023 fick projektet National Quantum Communication Infrastructure in Sweden (NQCIS) 100 miljoner kronor fördelat över 2,5 år. KTH koordinerar projektet  och förutom Fysikum på Stockholms universitet kommer också Chalmers och Linköpings universitet vara involverade. Målet är att utveckla kvanttekniken nationellt och att främja samarbetet mellan forskningspartnerna och företag. Sverige kommer med alla EU:s medlemsstater att bygga säkra miljöer för digital informationsöverföring.

— Vårt forskningslaboratorium är öppet för både akademin och industrin. Det kommer också att stödja utbildning och undervisning. Vi kommer att bygga säkra kommunikationsnät med krypterad information, säger Mohamed Bourenanne.

Alice and Bob - kvantkommunikation
Alice and Bob - kvantkommunikation. Foto: Gunilla Häggström

Satelliten EAGLE 1 skjuts upp av SES (Satellite telecommunications company) under 2024 och den kommer att kommunicera med det landbaserade kvantnätverket på jorden.

 

Mer information

Projektet Photonic quantum information - Knut och Alice Wallenbergs stiftelse

National Quantum Communication Infrastructure in Sweden Vinnova

Kvantpartiklar avslöjar dataspion

SES Selects Arianespace to Launch EAGLE-1 Satellite for Europe’s Quantum Cryptography

Tema
Fysik - Temasida
Forskningsämne
Kondenserad materia och kvantoptik
Forskargrupper
Kvantfotonik

Halvledarenheter och icke-linjära processer kan generera ett brett spektrum av ljusets kvanttillstånd som kan användas för kommunikation, simulering och avkänning. Vi använder de bästa verktygen och metoderna inom den moderna vetenskapen för att generera kvantljus, utnyttja dess unika egenskaper och föra det närmare verkliga tillämpningar.

Quantum Photonics
Läs mer om

Senast uppdaterad: 10 maj 2023

Sidansvarig: Gunilla Häggström, Kommunikatör, Fysikum

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Fysik",
          "name": "Fysik",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "Fysikum.lokala.kat",
      "name": "Lokala kategorier Fysikum",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "Fysikum.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "Fysikum.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "Fysikum.lokala.kat.nyh.fo",
              "name": "Forskning",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    }
  ]
}