Stockholms universitet

Forskningsprojekt Erfarandets narrativa former och den moderna romanen

Detta projekt ämnar utarbeta en ny teori om den moderna romanens narrativa former utifrån begreppsparet erfarenhet och upplevelse. Projektets tes är att spänningen mellan dessa två former – erfarenhetens progressiva struktur och upplevelsens omedelbarhet – utgör en drivkraft bakom romanens utveckling under det långa 1800-talet.

Émile Friant: Les Amoureux (1888)
Émile Friant: Les Amoureux (1888)

 Medan erfarenhet är resultatet av en process över tid, där individen drar lärdom av händelser hon genomlevt, fokuserar upplevelsen intensiteten av ett tillstånd i nuet, oberoende av vad som kommer före och efter. Ett flertal teoretiker, bland annat Walter Benjamin och Hans-Georg Gadamer, har noterat att moderniteten förändrar villkoren för mänskligt erfarande genom att på ett tidigare otänkbart vis placera subjektet i centrum. Utgångspunkten för projektet är att denna förändring gör begreppsparet erfarenhet och upplevelse produktiv för romanens form. På spel står två olika sätt att strukturera berättandet. Erfarenhetens processuella form kräver en sekvens. Först måste någonting ske som därefter bearbetas av protagonisten. Upplevelsen däremot är direkt och punktuell. Den binder inte samman en narrativ kedja utan utgörs istället av vad protagonisten erfar i ögonblicket. Frågan som därmed aktualiseras är: Vad har egentligen prioritet – upplevelsens intensitet eller erfarenhetens process? Går de att kombinera och i så fall – hur? Projektets tes är att upplevelsens och erfarenhetens skilda former möjliggör ett nytt sätt att förstå den moderna romanens formella variation som inte grundar sig i typiska epokdrag eller stilistiska attribut. Vidare utarbetar projektet en ny metod att närma sig narrativa verk genom att låta individen och hennes erfarande vara utgångspunkten för handlings- och berättarmönster. Detta gör att även andra romaner än de som ofta stått i centrum för förståelsen av den moderna romanen får betydelse. Ur ett vidare perspektiv är projektet betydelsefullt för att det kastar ljus på hur tätt sammanvävd subjektets erfarande är med litterära berättarmönster och formspråk. Litteraturen är här ett viktigt komplement till den forskning om identitetsskapande och narrativa-jag som bedrivs inom psykologin, sociologin och filosofin.

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Fredrik Renard

Forskare

Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska och tyska
Fredrik renard

researchProjectPageLayout