Forskningsprojekt Att lära sig fokusera – hur svenska barn producerar och uppfattar kontrastiv intonation
Talare och lyssnare använder sig av språkets melodi för att skilja ut den viktigaste delen av ett yttrande – det fokuserade innehållet. Fokusbetoningen är avgörande för yttrandets betydelse. I detta projekt undersöker vi hur svenska förskolebarn utvecklar färdigheten att producera och tolka fokusbetoningar, bl.a. med hjälp av ögonrörelsemätning.
Människor använder sig av prosodi – talets melodi och rytm – för att framhäva den viktigaste delen av ett yttrande – dess fokus – och förlitar sig på prosodin för att förstå budskapet. Prosodisk fokusering tar sig olika uttryck i olika språk eller dialekter.
I det här projektet studerar vi i vilken utsträckning sådana skillnader påverkar hur barn utvecklar färdigheten att producera och tolka fokusprosodi i stockholmska och skånska. Dialekterna skiljer sig på fokustonen, medan andra väsentliga drag hålls konstanta. Vi kommer att spela in förskolebarn som talar en av dialekterna och testar deras förståelse av fokusprosodin med hjälp av ögonrörelsemätning.
Vi undersöker förhållandet mellan produktion och förståelse. Lär sig barn dessa förmågor i någon viss ordning? Och påverkas inlärningen av dessa förmågor av vilket uttryck fokusprosodin tar sig i deras dialekt? Projektet bidrar med ny kunskap kring den mer generella frågan hur inflödets egenskaper påverkar språksinlärningen.
Projektbeskrivning
Att lära sig fokusera – eller: Hur barn lär sig att använda intonation kontrastivt i Skåne och Stockholm (BlikSSt)
Människor använder sig av prosodi – talets melodi och rytm – för att framhäva den viktigaste delen av ett yttrande – yttrandets fokus – och lyssnare förlitar sig på prosodin för att förstå och tolka budskapet. Prosodisk fokusering tar sig olika uttryck i olika språk eller dialekter, och i det här projektet studerar vi i vilken utsträckning sådana skillnader påverkar hur barn utvecklar färdigheten att producera och tolka fokusprosodi (mer om detta nedan).
Att jämföra just stockholmska och skånska är särskilt lämpligt i detta sammanhang, eftersom de två varieteterna skiljer sig just med tanke på fokustonen, medan andra väsentliga språkliga drag hålls konstanta (mer om detta nedan).
Vi kommer att spela in och analysera tal från tre- och femåriga barn som talar antingen stockholmska eller skånska. Vi kommer även med hjälp av ögonrörelsemätning att undersöka hur samma barn uppfattar fokusprosodin i sina respektive varieteter av svenska.
Vad som gör det här projektet betydelsefullt är att vi koncentrerar oss på förhållandet mellan hur barn producerar fokusprosodi och hur de använder den i språkförståelsen. Lär sig barn dessa förmågor i någon viss ordning? Och påverkas inlärningen av dessa förmågor av vilket uttryck fokusprosodin tar sig i språkvarieteten i fråga? På så vis kommer projektet att bidra med viktig ny kunskap kring den mer generella frågan hur inflödets egenskaper påverkar förstaspråksinlärningen. Särskilt fonologiska egenskaper har inte fått stor uppmärksamhet hittills i denna pågående diskussion.
Mer om fokusprosodi – eller kontrastiv intonation
Såväl talare som lyssnare använder sig av språkets melodi eller intonation för att skilja ut yttrandets fokus, och denna fokusprosodi (eller fokusbetoning) är ofta avgörande för yttrandets betydelse. Det är ofta den nya informationen, eller även information som står i kontrast mot något annat, som betonas. Om till exempel ordet ”sjön” fokuseras i ”Jag vill inte bada i SJÖN” förstår lyssnaren att talaren trots allt gärna skulle vilja bada. Tolkningen blir dock en annan med betoning på ”BADA”.
Mer om hur fokusprosodi skiljer sig mellan dialekter
Exakt hur intonationen används för att markera yttrandets fokus skiljer sig åt mellan olika språk och dialekter. Just i svenska skiljer sig fokusprosodin relativt mycket mellan dialekterna. I stockholmskan uttalas det fokuserade ordet med två melodiska toppar och skiljer sig tydligt från de ord som inte är framhävda och som därför bara får en topp. I skånska dialekter, å andra sidan, uttalas alla ord med en enda meloditopp, även de fokuserade. Istället signalerar skånskan fokusering med andra akustiska medel, framför allt genom att öka storleken på meloditopparna och längden på orden. Detta betyder att fokuseringen är mindre uppenbar i skånska jämfört med stockholmska.
Projektet drar nytta av den här dialektala situationen för svenskans intonation för att studera i vilken utsträckning melodiska skillnader i fokusprosodin påverkar hur barn uppfattar och tolkar fokus, samt hur de själva använder intonationen för att fokusera. Är fokusering lättare – eller svårare – att uppfatta i vissa språk eller dialekter?
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Gilbert Ambrazaitis
Docent
Medlemmar
Anna Sara H. Romøren
Docent
Susan Sayehli
Universitetslektor
Publikationer
Litteratur forskningsprojekt: Learning to focus