”Språk är jobbigt, lustfyllt och väldigt viktigt”

Rektor Astrid Söderbergh Widding hälsade alla välkomna i ett förinspelat digitalt inslag, då hon befann sig i Bryssel och inte kunde närvara på invigningen.

– Min främsta ambition för språkområdets del har varit att kunna bidra till att utveckla, inte avveckla,  vår redan breda och sammantaget oerhört starka verksamhet inom språk och litteratur!

Språk är ett av det humanvetenskapliga områdets styrkeområden och Forum för språk och litteratur får centrala medel från universitetet under en femårsperiod, för att ytterligare stärka området. Rektor Astrid Söderbergh Widding talade om det alltmer utmanande geopolitiska läget vi befinner oss i, med globala spänningar av olika slag.

– Då behövs mer, inte mindre, av breda kunskaper i språk och litteratur och därmed också om skilda kulturer.

Då behövs mer, inte mindre, av breda kunskaper i språk och litteratur och därmed också om skilda kulturer.

Mångspråkighet och flerspråkighet måste lyftas

Stefan Helgesson, Laura Álvarez López, Catrin Norrby, Patrik Hadenius. Foto: Pia Nordin

Dekan och vicerektor Stefan Helgesson konstaterar att språk har en viktig plats i samhället och att Stockholms universitet bedriver forskning och utbildning inom fler språk än de flesta andra svenska universitet.

– Det talas fler språk i vårt samhälle än någonsin tidigare, säger Stefan Helgesson, därför behöver vi lyfta flerspråkighetens och mångspråkighetens värden. Flerspråkighet är dessutom en forskningsprofil vid Stockholms universitet.

Laura Álvarez López, professor och vicedekan vid Humanistiska fakulteten, är ordförande i den styrgrupp som leder arbetet med Forum för språk och litteratur. Hon berättar om den andra utlysningen av medel för samverkanssatsningar, som kan sökas nu under hösten. Kommunikatör Pia Nordin visar den nyligen publicerade webbsidan, som är tänkt att samla och synliggöra forskning och utbildning inom språk, litteratur och kultur vid Stockholms universitet.

Samtal om språkets betydelse

Patrik Hadenius och Catrin Norrby i samtal. Foto: Pia Nordin

Men varför är språk viktigt? Vad är språk? Vad betyder språk? Vad tillför språk och litteratur till livet? Catrin Norrby, professor och prodekan vid Humanistiska fakulteten, ställer med glimten i ögat de stora och viktiga frågorna till Patrik Hadenius, språkvetare, museiutredare, författare samt tidigare chefredaktör för Språktidningen.

– Jag tror inte det går att tänka sig att vara människa utan att ha ett språk, svarar Patrik Hadenius.

Jag tror inte det går att tänka sig att vara människa utan att ha ett språk.

Catrin Norrby konstaterar att bilden av Sverige som ett språkfattig och enspråkigt land inte stämmer. En vanlig uppskattning är att det talas runt 200 språk i Sverige, både språk som kommit med invandring och språk som har en lång historia inom landets gränser, som våra fem nationella minoritetsspråk (vet du som läser detta vilka de är?*)

Samtal mellan Patrik Hadenius och Catrin Norrby på konthallen Accelerator. Foto: Pia Nordin

Är språk viktigt? Enligt EU ska alla människor förutom sitt modersmål kunna ett globalt främmande språk, som engelska, samt gärna ett språk till. Hur ska det gå till? Ansökningssiffror på universiteten dalar och vittnar om minskat intresse för att utbilda sig i språk. Många tycker att det är för svårt och tar för lång tid, dessutom kan många engelska, det räcker väl? Att lära sig ett nytt språk är för jobbigt helt enkelt.

– Det är sant att det är jobbigt att lära sig språk – men det är även jobbigt att lära sig andra ämnen, säger Patrik Hadenius, som studerade vid KTH innan han bytte bana till språk vid Stockholms universitet. Fornnordiska är lättare än hållfasthetslära, säger Patrik Hadenius och ler. Han fortsätter:

– Det behövs både morot och piska. Men vi har varit dåliga på att förklara att båda behövs. Vi måste vara bättre på att betona lusten! Det skulle kunna göras genom att lyfta kulturen. Litteraturen är ett kulturellt yttrande av språket.

Planer för språkmuseum i Stockholm

Patrik Hadenius menar att Sverige har en språkrikedom – språken och dialekterna har forskats om och dokumenterats, men vi har inte berättat vad vi vet. Det vill han ändra på. Patrik Hadenius drömmer om ett språkmuseum i centrala Stockholm, mer av ett Science Centre än ett museum i egentlig bemärkelse. Han tänker sig att besökaren allra först ska mötas av en utställning om barnets språkinlärning och språkutveckling, vidare om hur språket och berättelsen uppstod, det vill säga ord, tal, uttryck och litteratur.

– Det bör även handla om rätt och fel så att språkpoliserna får sitt lystmäte mättat, med en grammatikhörna och kanske ett biktbås för den som syndat språkligt, ler Patrik Hadenius.

Patrik Hadenius inte bara drömmer, utan han är i full gång med att planera och samla in pengar från privata donatorer till museets stiftelse, för att framöver även be forskningsstiftelser och departement om bidrag.

– Museet ska vara oberoende och inte ägt av staten, Stockholms universitet eller Svenska Akademien. Tanken är dock att varje del av utställningen ska bygga på kunskap – och då kan universitet vara med och bidra med den kunskapen, förklarar Patrik Hadenius.

Museet ska vara till för alla. En viktig målgrupp är mellanstadieelever.

– De är i rätt ålder då man är nyfiken och kan läsa, men behöver stimuleras för att få upp läsfarten och förstå hur roligt språk kan vara, avslutar Patrik Hadenius.

Text: Pia Nordin och Per Larsson