Medvetandehöjdande övningar i fonologi kan vara vägen till djupare kunskaper om vårt språk. Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, beskriver på ett lättillgängligt sätt hur du lär dig mer och kan pröva dig fram i klassrummet.
Tomas Riad. Foto: crickard leriksson
Kunskapsområdet fonologi – läran om ljudstrukturen – aktualiseras på flera håll i svenskämnena, som i läs- och skrivinlärning, språkhistoria, grammatik, sociolingvistik, dialektologi och flerspråkighet, därtill naturligtvis i uttal
och läsning i svenska som andraspråksundervisningen. Också i samtal med bordsgrannar och kolleger kommer fonologin upp titt som tätt. Varför tycker engelsmän och tyskar att svenskt tal låter sjungande? Uttalet av tomt-en och tomte-n är olika men vad är egentligen skillnaden? Det verkar som om ungdomen inte gör samma skillnad som jag mellan sista ljudet i dusch och första ljudet i tjuta, eller mellan ä-ljuden i fadäs och sådär? En del jag känner retar sig på det nya uttalet.
Varför tycker engelsmän och tyskar att svenskt tal låter sjungande?
Läs hela artikeln från tidningen Svenskläraren 3/2002: