Gláucia Laís Salomão i radio om röst och känslor
Gláucia Laís Salomão, tal- och röstforskare vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, medverkade i radions P1 i juni – för att tala om rösten och vad den berättar om oss.
”Rösten speglar den vi är och det vi känner”, säger Gláucia Laís Salomão. ”Det är fascinerande.”
Hon och Sten Ternström, professor vid KTH, var inbjudna till radioprogrammet ”Förmiddag med” i P1, för att prata om rösten och vad den avslöjar om oss.
Men vad är det som definierar den mänskliga rösten, egentligen? Den frågan ställs på sin spets nu, när AI försöker kopiera våra röster.
”Hur våra röster låter beror på en rad fysiologiska faktorer – våra talorgans funktion – men också på den kulturella bakgrund som vi bär med oss”, säger Gláucia Laís Salomão. ”Det gör våra röster unika.”
Man kan definiera en röst utifrån två olika ”koder” i hjärnan, menar hon. Den ena är verbal, och handlar om förmedlingen av de ord och ordkombinationer som vi lärt oss. Den andra är icke-verbal, och handlar om talets musikaliska dimension, som sträcker sig över hela sekvenser av korta ljud.
I talets musikaliska dimension finns ett tydligt samband med hur vi uttrycker känslor
”Precis som i musiken använder sig dessa sekvenser av variationer”, säger Gláucia Laís Salomão. ”De varierar i fråga om melodi, volym, klangfärg och längden på konsonanter och vokaler. Detta påverkar talets hastighet och rytm. Och i talets musikaliska dimension finns ett tydligt samband med hur vi uttrycker känslor.”
Den här dimensionen har en avgörande betydelse också för hur lyssnaren tolkar det som sägs – och väcker i sin tur känslor i lyssnaren.
”Tonfallet ger ett extra lager av mening till de ord som yttras. Det avslöjar sådant som vilken attityd vi har till det vi säger och vilken relation vi har till den vi pratar med.”
När vi är arga så talar vi till exempel med ett högre röstläge än när vi är blyga.
”Ja, vi kodar väldigt mycket information i rösten”, säger Sten Ternström. ”Den förmedlar inte bara vilka vi är – utan också hur vi mår.”
Våra röster speglar andras röster
Vi lär oss prata genom att härma andra, och bygger då upp en ”modell” inom oss om hur vi ska göra på att låta på ett speciellt sätt och överföra en viss känsla till lyssnaren. ”Det blir en sorts indirekt spegling”, säger Sten Ternström. ”En spänd röst kan få lyssnaren att bli spänd, en ilsken röst sprider ilska och så vidare.”
Det är svårt att veta hur AI egentligen gör när den försöker kopiera en viss röst. ”Den har tränats på tusentals röster, och snappat upp saker utifrån materialet, men vi vet inte vad det är den egentligen fångar upp”, säger Sten Ternström. ”Och det finns fortfarande många fallgropar i fråga om AI-röstens kvalitet.”
Att lära sig mer om hur röster fungerar skulle också kunna höja medvetenheten om hur vi väcker empati hos varandra.
”Det kan vi göra genom att titta på vad som händer i hjärnan när vi uttrycker och uppfattar känslor”, säger Gláucia Laís Salomão, som forskar om just detta på Institutionen för lingvistik. ”Det finns en stor variation när det gäller denna förmåga.”
Många som har rösten som yrke skulle också vinna på att lära sig mer om hur rösten fungerar, menar Sten Ternström, för att skona stämbanden.
Här kan du lyssna på programmet!
Läs om Gláucia Laís Salomãos forskning
Senast uppdaterad: 18 juni 2025
Sidansvarig: Institutionen för lingvistik