Forskningsprojekt Stråket, gränsen, noden: Urbanitet och litterär form i tyskspråkiga berättelser om hemlöshet

Hemlöshet är ett av de mest akuta humanitära problemen i europeiska städer idag – bara i Tyskland saknade år 2024 minst 531 000 människor ett eget, stabilt hem enligt en rapport från den tyska regeringen. Trots detta har litteraturvetenskapen hittills ägnat relativt lite uppmärksamhet åt berättelser om hemlöshet, särskilt när det gäller litteratur på det tyska språket. Mitt projekt fyller således en forskningslucka i såväl litteraturvetenskap som urbanforskning. 

Att helt sakna tak över huvudet (ty. Obdachlosigkeit) eller att sakna en egen, stabil bostad (ty. Wohnungslosigkeit) är statistiskt sett ett urbant fenomen, tillika ett återkommande inslag i litteratur som utspelar sig i och skildrar städer. Stadsplanering och stadsbyggnad – liksom naturligtvis även en individs kön, ålder, sjukdomshistoria och övriga potentiella faktorer för sårbarhet – spelar en avgörande roll för hur personer utan hem kan uppleva och leva i en stad, exempelvis var de kan eller inte kan övernatta, sitta eller förvara sina tillhörigheter. Genom litteraturens förmåga att ge inblick i den subjektiva och existentiella dimensionen av hemlöshet kommer projektet att bidra till en nyanserad kulturell förståelse av vad det innebär att sakna ett hem i Europa idag.

Med utgångspunkt i Caroline Levines formalistiska analysmetod kommer jag att undersöka förhållandet mellan urbanitet och litterär form i utvalda tyskspråkiga verk från 2000-talet där hemlöshet är ett centralt tema och/eller där en hemlös person är en central figur. Hemlöshet skildras i klassiska litteraturgenrer som romaner och noveller, exempelvis i Albrechts Selges uppmärksammade roman Fliegen (2019) vars protagonist är en äldre kvinna som hanterar sin hemlöshet genom att oupphörligen åka tåg från stad till stad och samla pantflaskor på stationerna. Hemlöshet förekommer även i deckare och annan genrelitteratur, i barnböcker, i digitala litteraturformat samt i serier och graphic novels. Ett omdebatterat exempel ur gatumagasinet Strassenfeger som ges ut i Berlin är den humoristiska superhjälteserien "Superpenner" (sv. "Superuteliggaren", min övers.) som skapades 2014 av en PR-byrå som välgörenhet. I projektet kommer jag särskilt att lyfta fram osynlig(gjord)a och oväntade aspekter av hemlöshet ur mitt material såsom i exemplen ovan, för att ställa denna livssituation i ett nytt och tankeväckande ljus.

Undersökningen kommer att struktureras kring tre analytiska begrepp som är tillämpbara och relevanta för både urbana och litterära formförhållanden: stråket (ty. Weg, eng. path), gränsen (ty. Rand, eng. boundary) och noden (ty. Knotenpunkt, eng. node). Dessa begrepp är hämtade ur forskning inom stadsplanering och urbansociologi och synliggör de rörelsemönster, hinder och mötesplatser som präglar den urbana hemlöshetens praktiker i städer som Berlin, Hamburg, München, Wien och Zürich. Undersökningens resultat kommer att bidra till tvärvetenskaplig metodutveckling och öppnar för dialog mellan flera human- och samhällsvetenskapliga forskningsområden om det utbredda och angelägna humanitära problem som hemlösheten är idag.