Stockholms universitet logo, länk till startsida

Luktord skiljer sig främst åt i fråga om behaglighet och ätbarhet

De flesta språk saknar ordförråd för att beskriva doftupplevelser. Därför använder vi ord från andra områden, som ”tung”, ”god” eller ”fruktig”. Men vilka ord används egentligen och vilka relationer har de till varandra? Det har forskare på Stockholms universitet tagit reda på för engelska med hjälp av en helautomatisk metod som utgår från texter från internet.

Flicka som luktar på ros.
En ros är en ros är en ros. Men vilka ord används egentligen för att beskriva hur en ros doftar? Foto: David Tiberio/Mostphotos.

– Vår forskning visar att det engelska luktordförrådet främst skiljer mellan behagliga och obehagliga lukter, å ena sidan, och lukter av ätbara och icke-ätbara saker, å den andra. Luktorden kan delas in i ord som beskriver anstötliga, illaluktande, väldoftande och ”ätbara” lukter, säger Thomas Hörberg, forskare i lingvistik och psykologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Han leder forskningsprojektet vars resultat publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cognitive Science. Nästa steg i forskningen är att undersöka luktordförrådet på svenska och sedan för andra språk.

– Den här typen av identifikation och uppdelning av ord som beskriver lukter kan vara till stor nytta inom exempelvis mat- och parfymindustrin. Dessa branscher behöver standardiserade vokabulärer för att beskriva och kategorisera lukter och smaker, säger Thomas Hörberg.

 

Utgår från de ord som faktiskt används

Tidigare forskning om ord som beskriver lukter har varit begränsad till på förhand utvalda ord. Försökspersoner har sedan fått göra subjektiva bedömningar om hur väl dessa ord beskriver på förhand utvalda lukter. Metoden som används i den här forskningsstudien är i stället helt baserad på texter från internet.

–Vi identifierar luktord automatiskt genom att undersöka vilka ord som människor oftast faktiskt använder sig av för att beskriva lukter i text. Vi kartlägger sedan ordens betydelser vad gäller luktintryck med hjälp av en AI-metod, och behöver därför inte vara beroende av bedömningar från faktiska försökspersoner, säger Thomas Hörberg.

 

Studien

The semantic organisation of the English odor vocabulary är publicerad i Cognitive Science. DOI: 10.1111/cogs.13205

Luktordförrådet tillsammans med information om semantiska egenskaper hos luktord samt kod, finns tillgängligt här:
https://osf.io/354tr/

Läs mer om arbetet vid Sensory Cognitive Interaction Lab (SCI LAB)

Forskningsanslag: Vetenskapsrådet (2021-03440)