Forskningsprojekt Hundra års färd mot en jämställd politisk representation

Projektet innefattar tre sammanhängande studier av Sverige, ett föregångsland när det gäller jämställdhet inom politiken och där andelen kvinnor i Riksdagen överskred 30 procent redan i början av 90-talet. Denna utveckling är särskilt anmärkningsvärd eftersom den skedde innan svenska partier införde könskvotering. Graden av jämställdhet varierade dock markant mellan olika delar av landet. I valet 1991 hade vissa kommuner så lite som 10 procent kvinnor i kommunfullmäktige medan andra redan uppnått 50 procent.

Genom att studera den svenska utvecklingen kan vi få ökad förståelse för olika faktorer som gynnar eller hämmar utvecklingen av jämställdhet inom politiken. Sverige har dessutom världsunika data som tillåter nya och detaljerade analyser av frågeställningar som tidigare inte kunnat undersökas. Den första av de tre studierna söker sig långt bak i historien och undersöker hur utvecklingen av den politiska representationen påverkats av av sammansättningen av primärnäringar inom geografiska områden. Arbetsmarknaderna utvecklades i olika riktningar beroende av de naturliga förutsättningarna, exempelvis förekomsten av mineraler som tillät gruvor eller jordmån som passade bra för olika grödor. Sammansättningen av primärnäringar gav i sin tur upphov till olika arbetsfördelningar mellan män och kvinnor, arbetsfördelningar som förväntas leva kvar under lång tid eftersom sociala strukturer och normer ofta är beständiga och svåra att förändra.

Den andra delen i projektets fördjupar sig i hur så kallade ”äktenskapsmarknader” utvecklats över tid och bidragit till en mer eller mindre jämställd politisk representation. Det skiljer sig nämligen åt hur traditionella könsnormer som råder i olika kommuner när det gäller familjebildningen, både historiskt och i modern tid. Vi undersöker hur dessa mönster samvarierar med kvinnors inträde och karriärer i lokalpolitiska sammanhang. Vi använder också individdata för alla svenska politikers familjestrukturer under fyrtio år för att undersöka var och när kvinnor med olika typer av familjebildningar först kandiderat, blivit valda till kommunfullmäktige samt nått politiska maktpositioner.

Den tredje studien undersöker hur könsnormer och strukturer för familjebildning förs vidare mellan generationer och huruvida detta påverkar utvecklingen av jämställdheten inom politiken. Med svenska registerdata kan vi studera samtliga politikers föräldrar och svärföräldrar. Därmed går det att analysera om beteenden på arbetsmarknaden eller i politiken går i arv från föräldrar till barn. Vi kan också undersöka om kvinnors politiska deltagande påverkas av deras makes föräldrar. Här kan vi testa teorin att män som växt upp med mammor som deltar på arbetsmarknaden får en mer positiv syn på kvinnors inträde i politiken, och vice versa.