Stockholms universitet logo, länk till startsida

Höginkomsttagare får fler barn

Ny forskning från Stockholms universitet visar att personer med hög inkomst generellt har fler barn. Mönstret är särskilt tydligt för män och har blivit starkare över tid: ju mer pengar, desto fler barn. Men efter fyra barn vänder det.

Familj på en äng
Foto: Jessica Rockowitz/Unsplash

Till skillnad från tidigare studier som gjorts i ämnet där man tittat på inkomst under en viss tidpunkt i livet, har forskaren i den nya studien undersökt hur mycket man tjänat under hela livet genom att analysera inkomstdata över fyrtio år för varje årskull. För män födda 1940 och framåt ses en tydlig koppling mellan hög inkomst och fler barn. 

– De allra rikaste männen har flest barn och mönstret har blivit starkare över tid. Så ju högre inkomst, desto fler barn. Man ser i ökande grad att de män som har väldigt låg inkomst idag oftare inte har några barn alls, säger Martin Kolk, forskare i demografi vid Stockholms universitets demografiska avdelning och författare till studien som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Population Studies.

Martin Kolk, forskare i demografi
Martin Kolk. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet
 

Efter fyra barn vänder det

– Det är inte så att de rikaste har jättemånga barn, men de har oftare två, tre eller fyra barn jämfört med dem som har lägre inkomster, säger Martin Kolk. 

För kvinnor har mönstret förändrats kraftigt så att det över tid mer liknar männens. Resultatet visar att bland kvinnor födda på 40- och 50-talen har de med lägre inkomst flest barn. Sedan vänder utvecklingen – bland kvinnorna som är födda senare är det de med högre inkomst som har fler barn, även om de med de allra högsta inkomsterna inte har flest barn. Män och kvinnor med fem eller fler barn har lägre inkomst än personer med två eller tre barn, men högre inkomst än de barnlösa.

Martin Kolk ser förändringar i arbetslivet och i svensk familjepolitik som de huvudsakliga anledningarna till förändringen, då kvinnor idag inte längre behöver välja mellan att skaffa barn och att göra karriär.

– Det man ser är en omvandling från ett samhälle där kvinnor i någon mån valde mellan karriär och barn – till ett samhälle där de inte längre behöver göra de valen. Man kan se att tidigare var det kvinnor med lägre inkomst som hade fler barn medan kvinnor som gjorde karriär hade färre barn. Kvinnorna med väldigt låga inkomster var då ofta hemmafruar som ändå kan ha haft en hög hushållsinkomst eftersom de bott med en man med hög inkomst. 

 

"Barnafödandet har blivit mer polariserat"

Martin Kolk menar att mönstret för både män och kvinnor till stor del drivs av att de med väldigt låg inkomst ofta inte har några barn alls, framförallt bland dem som är födda senare. I studien framgår tydligt att ekonomiska faktorer påverkar barnafödandet, något han även sett i en tidigare studie han gjort där han tittat på gifta personer och antal barn kopplat till inkomst. 

– Det är helt enkelt dyrt att ha många barn – du behöver en större bostad, en större bil osv. Staten kan med familjepolitik hjälpa till att täcka en del av kostnaderna, men med högre bostadspriser och andra utvecklingar i samhället så underlättar det att ha höga inkomster för att ha råd med många barn. Idag väljer kvinnor och män med lägre inkomst bort barn i ökande grad. 

Han menar att resultaten i studien visar att dagens familjepolitik i Sverige i viss mån misslyckas med att ge det stöd som behövs för att alla, oavsett inkomst, ska kunna bilda familj, jämfört med hur det varit tidigare.

– Ett mål med svensk familjepolitik har ju varit att ge ekonomiskt stöd för att folk ska kunna skaffa barn. När man ser ökade socioekonomiska skillnader i barnafödande så verkar det som att familjepolitiken idag inte klarar av att göra det i lika hög grad som tidigare. Barnafödandet verkar ha blivit mer polariserat där det finns en grupp med låga inkomster som inte har barn. Det är en samhällsförändring som är viktig att uppmärksamma, säger Martin Kolk.

 

Fakta: Så gjordes studien

I studien har forskaren tittat på människors livstidsinkomster, från 20–60 års ålder, för alla män och kvinnor födda 1940, 1950, 1960 och 1970 i Sverige. För att kunna följa deras inkomst under hela livet har endast personer som är födda i Sverige studerats. Datamaterialet kommer från svenska registerdata samt taxeringsregistret och flergenerationsregistret som har data på antalet biologiska barn. Två olika mått användes för att mäta olika aspekter av inkomst, dels disponibel inkomst, det vill säga det man har kvar efter att skatten dragits från inkomst samt inkomst från barnbidrag, föräldraförsäkring och andra transfereringar, och dels förvärvsinkomst som mäter inkomst från arbete.  

Läs mer om forskningen i Population Studies: "The relationship between life-course accumulated income and childbearing of Swedish men and women born 1940–70".

 

Kontakt

Martin Kolk, docent, Stockholms universitets demografiska avdelning, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. E-post: martin.kolk@sociology.su.se