Huvudsyftet med forskningsprojektet är att studera om efternamnet fångar aspekter av social bakgrund bortom traditionella klassindikatorer såsom yrke. Analysen om hur information om namn bidrar till vår förståelse av social rörlighet under tre århundraden (1750– 2020).

Projektet bidrar med värdefull kunskap om varför könsmönstren vad gäller yrkes-, omsorgs- och hushållsarbete kvarstår. Det belyser processer bakom yrkesarbetande föräldrars arbetsfördelning under småbarnsåren och barnens tidiga skolår samt betydelsen av krav och förväntningar i yrkeslivet och familjelivet för deras val och prioriteringar.

Projektet studerar nordiska välfärdsmodeller med fokus på faderskap och jämställdhet och undersöker i vilken utsträckning andra länder försöker importera liknande modeller.

Allt färre skaffar barn och färre sambos gifter sig. Tidigare gällande samband mellan ekonomiska faktorer, familjepolitik och familjebildning verkar inte längre vara aktuella, så vad beror det på? Detta ska forskarna i projektet "Familjebildning och barnafödande i tider av ökad osäkerhet" undersöka genom registerdata och enkätdata.

De senaste decennierna har det skett stora förändringar i familjeförhållanden i de flesta europeiska länder. Med longitudinella data från fem europeiska länder studerar vi om konsekvenserna för barn och föräldrar av dessa förändringar i individers familjekonstellationer är desamma i de olika länderna.

Projektet syftar till att ge en förståelse för hur familjens val av föräldraledighet färgas av förväntningar på arbetsplatsen relaterat till kön.

Att uppmuntra fäders vård: Orsaker och konsekvenser av fäders föräldraledighet, i ett tvärnationellt jämförande perspektiv.

I detta treåriga projekt bidrar vi till forskningen genom att fokusera på heterogenitet i karriäreffekter av föräldraskap eftersom det kan säga oss något om de bakomliggande mekanismerna för bristande jämställdhet.

Projektet undersöker varför kvinnors sjukskrivningstal ökar mer än mäns när de får barn. Vi jämför adoptiv- och biologiska föräldrar för att studera betydelsen av att gå igenom en graviditet för risken av bli sjukskriven. Vi jämför även samkönade och olikkönade par med barn för att studera betydelsen av könsnormer inom familjen.

Ett multimetodprojekt som undersöker övergången till föräldraskap hos olika kön och samkönade par.

Hur har politiken påverkat förändringar i vardagen ett år efter coronavirusutbrottet? En tvärnationell analys av föräldrars erfarenheter av sysselsättning, arbete och omsorg.

Detta forskningsprojekt utforskar kopplingen mellan mäns hälsa och deras förmåga att starta och upprätthålla en familj.

Projektet har tre mål: att analysera könsspecifika utvecklingar av föräldraledighetsbestämmelser i 31 länder sedan 1965, undersöka sambandet mellan ledighetsbestämmelser och könat ledighetsutnyttjande med data från Eurostat 2010 och 2018, samt studera hur långvarig exponering för ledighetsrätt påverkar mödrars och fäders användning av ledighet.

Samboende partnerförhållanden minskar i Finland och i Sverige. Detta är särskilt påtagligt bland mindre bemedlade individer. Varför ser vi en sådan utveckling? Detta projekt använder ett perspektiv som skiljer sig från tidigare förklaringsmodeller, och föreslår att förändringar i könsfördelningar påverkar andelen samboende par i befolkningen.

Forskningsprojektet undersöker förekomst och karaktär av normer om"intensivt föräldraskap" i Sverige, samt dess konsekvenser för barnafödande, välbefinnande och arbetsliv. Projektet undersöker även skillnader mellan hur dessa normer används i olika sociala och demografiska grupper.

En kartläggning av ojämlikhet mellan och inom svenska hushåll enligt flera dimensioner av socioekonomisk status.

Detta forskningsprojekt syftar till att bredda kunskapen om hur hälsotillståndet ser ut hos personer tillhörande olika sexuella minoriteter och deras barn, samt hos samkönade par och deras barn, jämfört med heterosexuella.

Projektet undersöker vilka konsekvenserna blivit av de begränsningar som införts 2016 för separerade föräldrar att få underhållsstöd. T ex huruvida de minskade möjligheterna att få underhållsstöd lett till en ökning av konflikter mellan föräldrar och ifall ekonomiska frågor blir allt mer förekommande i vårdnadstvister.

Ett syfte med projektet är att få en överblick över forskning och statistik över socio-ekonomiska mönster och kulturella aspekter av unga föräldrars uttag av föräldraförsäkringen i Norden. Ett annat syfte är att undersöka konsekvenserna av detta avseende jämställdhet på arbetsmarknaden och i familjelivet.

Varierar tillfällig föräldrapenning för vård av barn och dess löneeffekt med socioekonomisk position och familjesituation?

Föräldrars arbetsfördelning i olika familjetyper. Föräldraskap förstärker alltjämt könsskillnader inom både arbets- och familjelivet, då mödrar oftast tar den större delen av omsorgsansvaret vilket bromsar inkomstutveckling och karriärmöjligheter. Det här projektet studerar orsaker till brist på jämställdhet i arbetsmarknadsutfall och omvårdnad om barn. 

Detta projekt undersöker hur det kommer sig att pappor som arbetar i yrken där det krävs högre kvalifikationer, som t ex läkare och advokater, generellt tar ut mer än dubbelt så lång föräldraledighet än pappor inom de mest lågkvalificerade yrkena, som städare eller maskinoperatörer.