Sociologi

Arbets- och organisationssociologi

Organisationssociologi är en gren av sociologin som studerar organisationer och organisering, både inom och mellan organisationer. Arbetssociologi belyser arbetsliv, arbetsmarknad och arbetsorganisationer ur ett sociologiskt perspektiv, exempelvis gällande ledning, rekrytering och anställningsförhållanden.  

Ekonomisk sociologi

Ekonomisk sociologi analyserar ekonomiska fenomen med utgångspunkt i sociologiska grundsatser. Sociologer har alltid varit intresserade av att förstå och förklara ekonomiska fenomen, från hushållets ekonomi till det moderna marknadssamhället.

Etnicitet och social inkludering

Etnicitet och social inkludering studerar frågor om hur symboliska konstruktioner av ”Vi” och ”De andra” tar form.

Familjesociologi

Familjesociologi är studiet av familjen som social institution och familjens relation till andra institutioner i samhället.

Kultursociologi

Kultursociologi är ett kunskapsområde i skärningspunkten mellan humaniora och samhällsvetenskap, där analysen av människors tankar och livsformer knyts till samhällets struktur.

Lag, brott och straff inom sociologi

Inom ämnet, som kompletterar juridik och kriminologi, studeras relationen mellan brott, straff, rätt och samhälle.

Levnadsnivåforskning

Med levnadsnivåforskning menas teoretiskt grundade empiriska studier av individers levnadsförhållanden, där levnadsförhållanden mäts med indikatorer på mikronivå (individdata).

Ojämlikhet, social stratifiering och mobilitet

Social stratifiering och makt har utgjort ett centralt forskningsfält inom sociologi ända sedan ämnet etablerades som en akademisk disciplin. Särskild uppmärksamhet ägnas betydelsen av klass, kön, sexualitet och etnicitet/intersektionalitet för livschanser och fördelning av maktresurser.

Politisk sociologi

Politisk sociologi kan förstås som studiet av politiska samhällsprocesser eller, annorlunda uttryckt, hur politisk makt utmanas av, fördelas mellan och påverkar olika sociala grupper.

Sociala nätverk

Forskningsämnet Sociala nätverk syftar till att analysera strukturen i relationerna mellan olika sociala aktörer och dess förändring över tid. Forskning inom ämnet kan öka vår förståelse för de sociala mekanismer som ligger bakom samspelet mellan sociala aktörer och dess konsekvenser på samhällsnivå.

Socialpolitik

Socialpolitik handlar om att främja medborgarnas välfärd. Fokus ligger på institutioner för omfördelning av inkomster och tjänster, deras drivkrafter och resultat. Forskningsområdet har under de senaste åren expanderat till bredare samhällsfrågor och internationella sammanhang.

Sociologiska perspektiv på genus och jämställdhet

Genusperspektivet är ständigt närvarande i sociologin. Forskare studerar bland annat konstruktionen av genus, socialt kön, och relationen mellan genus och maktstrukturer. Intersektionalitet, det vill säga hur ras, klass, sexualitet med mera överlappar och interagerar med varandra samt dess relation till sociala strukturer, är centralt inom forskningsämnet.

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildningssociologi

Utbildningssociologi utforskar bildning, utbildning, undervisning, och lärande i relation till andra delar av samhället och till genomgripande samhälleliga processer, exempelvis globalisering och arbetslivets förändringar.