The research study investigates how and why school choice programmes are designed differently across European cities and what consequences this has for parental freedom to choose and educational equality. This will be investigated in three, inter-connected projects.

Jobbskatteavdrag i jämförande perspektiv. Syftet med detta projekt är att analysera om jobbskatteavdrag kan minska fattigdom och öka sysselsättning och framförallt om dessa mål kan uppnås samtidigt.

Många länder har infört studielån för att stödja deltagande i och finansiering av högre utbildning. Andelen studenter som utnyttjar sin rätt till lån varierar dock mycket mellan högre utbildningssystem och i det här projektet frågar vi vilka faktorer på institutions- och individnivå som påverkar utnyttjandegraden av studielånet?

The project fills the knowledge gap concerning opportunities and challenges for strengthening social dialogue in the exceptional COVID-19 pandemic governance related to social rights and working conditions of vulnerable groups.

Different paths to employment: special features of the Finnish social security system and problem areas in international comparison

Hur utformningen av socialpolitiken kan upprätthålla eller minska inkomstskillnader. Projektet undersöker i vilken utsträckning socialpolitiken kan påverka inkomstskillnader huruvida de mildras eller förstärks i det svenska ersättningssystemet.

Projektet bidrar med värdefull kunskap om varför könsmönstren vad gäller yrkes-, omsorgs- och hushållsarbete kvarstår. Det belyser processer bakom yrkesarbetande föräldrars arbetsfördelning under småbarnsåren och barnens tidiga skolår samt betydelsen av krav och förväntningar i yrkeslivet och familjelivet för deras val och prioriteringar.

Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om välfärdsstatens betydelse för attityder till klimatpolitiken. Är människor mer villiga att acceptera en ambitiös politik för minskade koldioxidutsläpp om de kompenseras av en generös välfärdsstat?

Syftet med detta projekt är att utföra den första genomgripande nationalekonomiska utvärderingen av YH. Projektet testar fyra hypoteser om YH-utbildning påverkar deltagares arbetsinkomster, sannolikhet att vara sysselsatta, yrkesrörlighet och/eller geografiska rörlighet, samt de marginella deltagarnas arbetsinkomster.

I detta projekt fungerade vi som det svenska nationella teamet och bidrog med underlag till EUROMOD. EUROMOD är en europeisk modell för simulering av skatter och förmåner. Vårt bidrag omfattade kunskap om policy, förberedelse av mikrodata och programmering av det svenska skatte- och förmånssystemet.

Projektet undersöker om det svenska kontanstödet till återetablering påverkar andelen asylsökande (som fått avslag på sin ansökan) som återvänder till sina hemländer.

FISS-konferensen ’Social trygghet: akuta utmaningar, policysvar, effekter, och hållbarhet’ är en internationell forskarkonferens som kommer att hållas i Sigtuna, 12-14 juni 2023.

Projektet utvärderar flyktingars hälsotillstånd och effekten av olika asylregler. Vi undersöker vilka som genomgår frivilliga hälsoundersökningar, samt hur tillgång till preventiv vård under asylprocessen, typ av uppehållstillstånd (tillfälligt eller permanent), och stödet till ensamkommande barn påverkar flyktingars hälsa.

Att uppmuntra fäders vård: Orsaker och konsekvenser av fäders föräldraledighet, i ett tvärnationellt jämförande perspektiv.

Hur fördelas resurser till olika utsatta grupper i behov av samhällets stöd? Vilka principer och processer är det som ligger bakom tilldelningen av kommunala medel? Det är en hitintills förbisedd fråga, trots att detta är avgörande för resursfördelningen till utsatta grupper med komplexa problem som spänner över flera sektorer.

Hur har politiken påverkat förändringar i vardagen ett år efter coronavirusutbrottet? En tvärnationell analys av föräldrars erfarenheter av sysselsättning, arbete och omsorg.

Varför tenderar allmänheten att vara mer positiv till omfördelning i vissa länder jämfört med andra? Denna fråga har studerats ingående då stöd omfördelning bland vanliga medborgare visat sig påverka statens faktiska satsningar på olika typer av välfärdsprogram.

Ett jämförande perspektiv på svensk socialpolitik i syfte att utveckla inkluderande program för ett långt arbetsliv.

Den förändrade balansen mellan offentliga tjänster, bidrag och transfereringar, samt arbete i Sverige och den Europeiska unionen.

Om stöd till kvinnors sysselsättning som en väg mot minskad ekonomisk ojämlikhet för alla. I projektet undersöks hur kvinnors ökade förvärvsarbete och högre inkomster har påverkat trenderna i ekonomisk ojämlikhet på hushållsnivå i EU och OECD-länderna sedan 1980-talet.

Projektet har tre mål: att analysera könsspecifika utvecklingar av föräldraledighetsbestämmelser i 31 länder sedan 1965, undersöka sambandet mellan ledighetsbestämmelser och könat ledighetsutnyttjande med data från Eurostat 2010 och 2018, samt studera hur långvarig exponering för ledighetsrätt påverkar mödrars och fäders användning av ledighet.

Alkohol, narkotika och tobak utgör ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Detta projekt bidrar med helt ny kunskap om i vilken utsträckning det lokala förebyggande ANT-arbetet i Sverige varierar mellan kommuner och i vilken utsträckning arbetet leder till minskade ANT-relaterade problem.

Vårdledighet, rätten att ta ledigt för omsorg, är en viktig del av hållbart arbete och en ovanlig välfärdsreform. Med kvinnor som majoritet bland fackmedlemmar i många länder, utforskar detta projekt hur och när fackföreningar driver vårdledighetspolitik och vilken effekt detta har.

Projektet analyserar hur miljöskatter och andra avgifter samverkar med socialpolitiken, samt hur detta samspel påverkar det politiska förtroendet. Vi utvecklar en ny metod för att mäta distributiva effekter av miljöpolitiken. Genom att kombinera policydata och opinionsundersökningar analyserar vi också de politiska konsekvenserna av detta samspel.

I detta projekt studeras individers livsförlopp, från födelse till pensionering, från 1900-talet och framåt, i upp till 28 europeiska välfärdsstater. Det övergripande syftet är att analysera vilken påverkan olika välfärdspolitiska program, såsom barnbidrag, A-kassa, och sjukförsäkring, har på individers hälsa.

Projektet syftar till att bidra med ny kunskap om och hur sociala klassförhållanden har betydelse för social sammanhållning och politiska klyftor i moderna välfärdsstater. Ett centralt fokus är hur sociala nätverk och befintliga politiska institutioner tillsammans formar samtida socialpolitiska klyftor, ur ett länderjämförande perspektiv.

Kunskapen om hur studiefinansieringssystemet inverkar på deltagande i högre studier, de studerandes levnadsförhållanden och deras studieresultat är begränsad och projektet kommer därför att studera graden av effektivitet och likvärdighet hos olika finansieringssystem, särskilt med avseende på studerande från familjer med låg inkomst.

Nätverket bedriver tvärvetenskaplig forskning med fokus på socialpolitik och välfärd. Nätverket har som syfte att fungera som en mötesplats för etablerade forskare och doktorander. Detta uppnås genom att arrangera minst ett årligt seminarium där nätverkets medlemmar kan mötas och diskutera forskningsfrågor och resultat.

Påverkar protester miljöpolitiken?

Projektet konstruerar en mycket omfattande paneldatabas från olika källor som gör det möjligt att följa de ensamkommande barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige mellan 2003 och 2017. Vi undersöker de faktorer som underlättar eller försvårar för denna grupp att etablera sig i Sverige främst vad gäller utbildning och sysselsättning.

Välfärdsstatens institutioner och individuella resurser i ett föränderligt Europa.

Detta projekt är en del av ett internationellt konsortium (WELRISCC) som syftar till att undersöka ur ett komparativt perspektiv hur olika europeiska välfärdsstater är rustade för, och svarar på, utmaningar kopplade till att säkerställa miljömässig hållbarhet samtidigt som människors välbefinnande förbättras.