Forskningsprojekt Hur påverkar strukturen på välfärdsstatens skatter och förmåner allmänhetens stöd för omfördelning?

I en tid präglad av växande ekonomisk ojämlikhet och sviktande legitimitet för välfärdsstaten, är allmänhetens attityder till omfördelning särskilt centralt att studera. På detta område kan två huvudsakliga teorier skönjas. Även om båda ser en universell välfärdsstat som befrämjande för allmänhetens stöd för omfördelning så fokuserar de på två olika aspekter av universalism: Är det universella förmåner som genererar stöd (Korpi & Palme 1998)? Eller är det snarare graden av universalism i skattesystemet som spelar roll (Rothstein 1998)?

Det empiriska stödet för dessa teorier är inte helt fastlagt. Dessutom är det utifrån tidigare forskning oklart hur karaktären på förmåns- respektive skattesystemet samverkar till att bilda stöd för omfördelning. Befintliga mått på universalism (med fokus på spridning) beaktar inte hur nivåerna på skatter och förmåner har betydelse för olika inkomstgrupper. Med förfinade mått så kommer detta projekt skatta effekten av institutionell design på individuellt stöd för omfördelning. Gällande skattesystemet så är den övergripande hypotesen att höga skatter för låginkomsttagare gör höginkomsttagare mer villiga att stödja omfördelning och själva betala mer i skatt. Stödet förväntas också öka bland låginkomsttagare eftersom högre skatter för denna grupp leder till att de utvecklar ett starkare engagemang för välfärdsstaten. Beträffande karaktären på förmånssystemet så förväntas mer generösa förmåner för medelklassen stärka stöd för omfördelning inom de breda folklagren. Projektet jämför 16 rika och demokratiska länder med flernivåanalys och data från Luxembourg Income Study och International Social Survey Programme.