Arbetsmarknadsekonomi är ett mycket brett ämnesområde. Utöver forskning rörande arbetsmarknadsutfall som löner och sysselsättning studeras inom AME såväl grund- som högre utbildning, hälsa, skatter och inkomstöverföringar, politik, brott och straff, och jämställdhet.
Vid SOFI är den arbetsmarknadsekonomiska forskningen främst empiriskt inriktad, men det finns även teoretiskt inriktad forskning.
Exempel på forskningsfrågor som studerats nyligen är hur friskolor påverkar studieframgång, hur tillgången till gratis lunch i skolan påverkar långsiktiga arbetsmarknadsutfall, hur fängelsestraff påverkar hälsa och hur befordran till ett toppjobb påverkar sannolikheten för skilsmässa på olika sätt för män och kvinnor.
Även om forskningen spänner över väldigt många områden och frågeställningar kännetecknas den ofta av några gemensamma drag. En stor del av forskningen studerar skillnader i ekonomiska utfall eller i utbildning, inom och mellan grupper. Vidare har mycket av forskningen även som ändamål att uttala sig om vilken politik (i bemärkelsen policy) som kan rekommenderas. Den starka kopplingen till politik tar sig också uttryck i att många AME-forskare deltar i offentliga utredningar eller i aktuell samhällsdebatt.
Forskare vid AME använder en bred uppsättning av datakällor för sin forskning. Utöver data som härstammar från administrativa register används data insamlade delvis genom enkäter (ofta i kombination med registerdata). En del av forskarna tar fram egna data i form av fält- och laboratorieexperiment.
En viktig del av AME:s verksamhet utgörs av regelbundna seminarier där inbjudna externa forskare eller våra egna medarbetare presenterar sin forskning. Arbetsmarknadsekonomi är ett brett ämne som ligger nära flera andra samhällsvetenskaper. Flera av forskarna inom AME har samarbeten med forskare inom andra vetenskapsområden som t.ex. sociologi och statskunskap.
Projektet analyserar arbetskraftens rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Individer är mestadels rörliga inom sina regioner, vilket innebär att regionala egenskaper måste analyseras för att bättre förstå arbetskraftens rörlighet. Projektet kombinerar insikter från arbetsmarknadsekonomi, regional ekonomi och ekonomisk geografi.
Den ökade psykiska ohälsan i arbetslivet är en central fråga för samhället. Vi använder svenska registerdata för att studera hur olika aspekter av yrkesliv och karriär påverkar anställdas psykiska hälsa.
Många länder har infört studielån för att stödja deltagande i och finansiering av högre utbildning. Andelen studenter som utnyttjar sin rätt till lån varierar dock mycket mellan högre utbildningssystem och i det här projektet frågar vi vilka faktorer på institutions- och individnivå som påverkar utnyttjandegraden av studielånet?
Projektet undersöker om det svenska kontanstödet till återetablering påverkar andelen asylsökande (som fått avslag på sin ansökan) som återvänder till sina hemländer.
I det här projektet studerar vi hur teknologisk utveckling påverkar ojämlikheter mellan män och kvinnor och mellan inrikes och utrikes födda vad gäller arbetsmarknads-, familje- och hälsoutfall.
Professor Johanna Rickne (Stockholms universitet) och professor Olle Folke (Uppsala universitet) har mottagit Assar Lindbeck-medaljen 2023 för deras banbrytande forskning inom jämställdhet och politisk ekonomi. “Det är en fantastiskt rolig händelse att få det här priset!” säger Johanna Rickne.
Personer ur arbetarklassen är sällsynta i riksdagen. En ny studie i tidskriften American Political Science Review undersöker när i karriären arbetarna fallet bort och visar att bortfallet inte kan förklaras av kompetens, ambitioner eller väljarstöd.
José Montalban Castilla och Ola Sjöberg Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet har fått anslag från Vetenskapsrådet för projekt inom humaniora och samhällsvetenskap.
När är elever presterar sämre i skolan ökar både föräldrar och skolor sitt stöd – ett mönster som återfinns i 34 länder. Ett nytt Working Paper från SOFI visar att föräldrar hjälper mer med läxor och skolor erbjuder mindre klasser och specialundervisning. Fynden är viktiga för att förstå hur stödinsatser påverkar utbildningsklyftor.
Anders Stenberg har utsetts till ny professor vid Stockholms universitet. I sin nya roll planerar han att fortsätta sin forskning om Yrkeshögskolan. "Det är ett otroligt spännande område. Om man tittar på de som är 25 år eller äldre så utgör Yrkeshögskolan hälften av all postgymnasial utbildning", säger Stenberg.
Karin Edmark, docent i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, har utsetts till ny ledamot i Finanspolitiska rådet.
Pierre Deschamps vid Institutet för social forskning undersöker den faktiska effekten av könskvotering i akademiska rekryteringskommittéer i Frankrike. Även om de är avsedda att jämna ut spelplanen, har dessa åtgärder lett till en komplex och kontraintuitiv dynamik.
