Forskningsprojekt Kan socialpolitik ändra beteenden?

Föräldraledigheten utformning påverkar hur familjer balanserar arbetet utanför och i hemmet och kan relateras till barns hälsa och välmående, samt familjens ekonomiska situation. Föräldraledighet leder dock till könstypiska konsekvenser även i Sverige som länge haft en genusneutral familjepolitik. Mammor tar ut mycket mer ledighet än pappor, vilket har konsekvenser för jämställdhet på arbetsmarknaden, men också i hemmen. På flera håll i Europa har föräldraledigheten reformerats för att uppmuntra ett mer jämställt uttagsmönster. Särskilt pappor har fått större tillgång till betald föräldraledighet, vilket på vissa håll utmanat traditionella könsmönster. Det är dock ovanligt med komparativa studier på föräldraledighetens område, och vi vet ganska lite om ifall liknande reformer ger samma utfall oberoende av nationell kontext.

Detta treåriga projekt har ett länderjämförande och historiskt perspektiv på föräldraledighetens utformning för att ta reda på om, hur, och när olika typer av föräldraledighet påverkar föräldrars uttag. Projektet har ett tredelat syfte. Först analyseras föräldraförsäkringen utifrån ett genusperspektiv i 31 europeiska länder sedan mitten av 1960-talet. Därefter analyseras relationen mellan föräldraledighetens utformning och föräldrars uttag vid en viss given tidpunkt. Fokus är på de allra yngsta barnen, 0-2 år. Slutligen analyseras hur långvarig exponering för lagstiftad föräldraledighet över tid påverkar mammors och pappors ledighet. 

Projektet kombinerar data på flera nivåer. Enkätdata på individnivå för ett stort antal europeiska länder kommer att användas, liksom en unik komparativ sammanställning av föräldraledighetsindikatorer i Europa. Kompletterande socialpolitiska data samlas in samt görs tillgängliga för andra forskare och intressenter. Resultaten görs tillgängliga utan kostnad (open access), och kommer bidra till teoriutveckling om familjepolitikens utformning och förändrade könsnormer kring föräldraledighet.