Forskningen vid den socialpolitiska avdelningen inkluderar studier av förklaringar till välfärdsstatens utveckling liksom socialpolitikens effekter på individuell och samhällelig nivå, ofta i ett internationellt komparativt perspektiv och med kvantitativa forskningsmetoder.
I centrum står politiska och ekonomiska faktorers inverkan på socialpolitikens institutionella utformning samt kopplingarna mellan socialpolitikens utformning, samhällsekonomiska förhållanden och individers livschanser.
Tematiskt analyseras samtliga större transfereringsprogram såsom pensioner, föräldrapenning, sjukpenning, arbetslöshetsersättning och socialbidrag. Dessutom studeras olika former av offentligt finansierade tjänster som sjukvård, utbildning, bostäder och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Slutligen behandlas även en del socialpolitiska program som inte kan klassificeras som vare sig transfereringar eller tjänster, t.ex. utbudskontroll och beskattning inom alkoholpolitiken.
Analyserna av programmen omfattar stora delar av världen, med en tyngdpunkt på de industrialiserade västländerna och Sverige. Utöver detta studeras även socialpolitiken i Östeuropa och delar av Asien, Sydamerika och Afrika. Analyserna sträcker sig från ca 1950 och framåt, med en viss tonvikt på den aktuella utvecklingen av programmen.
Forskning på individ- och samhällsnivå
Forskningen bedrivs utifrån både makro- och mikroperspektiv. Makroanalyserna behandlar exempelvis skilda förklaringar till socialpolitikens utveckling medan mikroanalyserna belyser programmens konsekvenser på individnivå på både kort och lång sikt. Återkommande frågeställningar rör samspelet mellan olika program samt programmens konsekvenser i ett livsförloppsperspektiv.
SOCPOL:s databaser
En viktig del av avdelningens verksamhet utgörs av upprättandet och vidareutvecklingen av infrastruktur för forskning, framför allt databaser som Social Citizenship Indicator Program (SCIP), Social Policy Indicator Database (SPIN) och Stockholm Birth Cohort Study (SBC). Beskrivningar av databaserna återfinns under separata länkar till vänster. Bland länkarna återfinns även presentationer av pågående projekt förlagda till avdelningen. Därutöver ingår avdelningens forskare även i projekt förlagda till andra svenska och utländska institutioner. För beskrivningar av dessa projekt hänvisas till de enskilda medarbetarnas hemsidor.
Många länder har infört studielån för att stödja deltagande i och finansiering av högre utbildning. Andelen studenter som utnyttjar sin rätt till lån varierar dock mycket mellan högre utbildningssystem och i det här projektet frågar vi vilka faktorer på institutions- och individnivå som påverkar utnyttjandegraden av studielånet?
Projektet syftar till att ge insikter i huruvida ökande inkomstskillnader leder till mer ojämlikhet för framtida generationer och deras möjligheter till utbildning. Målet är att bättre förstå de långsiktiga utmaningarna för den svenska välfärdsstaten att tillhandahålla likvärdiga möjligheter för sina medborgare.
I detta projekt fungerade vi som det svenska nationella teamet och bidrog med underlag till EUROMOD. EUROMOD är en europeisk modell för simulering av skatter och förmåner. Vårt bidrag omfattade kunskap om policy, förberedelse av mikrodata och programmering av det svenska skatte- och förmånssystemet.
Målet med projektet är att undersöka den långsiktiga kopplingen mellan hormonbehandling som ges till transpersoner och andra medicinska tillstånd och åkommor.
Projektet har tre mål: att analysera könsspecifika utvecklingar av föräldraledighetsbestämmelser i 31 länder sedan 1965, undersöka sambandet mellan ledighetsbestämmelser och könat ledighetsutnyttjande med data från Eurostat 2010 och 2018, samt studera hur långvarig exponering för ledighetsrätt påverkar mödrars och fäders användning av ledighet.
Vårdledighet, rätten att ta ledigt för omsorg, är en viktig del av hållbart arbete och en ovanlig välfärdsreform. Med kvinnor som majoritet bland fackmedlemmar i många länder, utforskar detta projekt hur och när fackföreningar driver vårdledighetspolitik och vilken effekt detta har.
Detta projekt är en del av ett internationellt konsortium (WELRISCC) som syftar till att undersöka ur ett komparativt perspektiv hur olika europeiska välfärdsstater är rustade för, och svarar på, utmaningar kopplade till att säkerställa miljömässig hållbarhet samtidigt som människors välbefinnande förbättras.
En ny studie tyder på att stödet för höjda miljöskatter är lägre i länder med bristande offentlig samhällsstyrning, särskilt om den icke-rika majoriteten av befolkningen står för en större andel av koldioxidutsläppen
SOFI-forskaren Max Thaning leder ett nytt Forte-finansierat projekt som ska undersöka hur ökande inkomstskillnader påverkar barns utbildningsval och framtidsutsikter. Studien jämför utvecklingen i Sverige med andra nordiska länder och USA för att belysa den sociala rörlighetens förändringar.
Vilka faktorer driver studenter att ta på sig studieskulder? Ett nytt projekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond ska undersöka vad som påverkar beslut om studielån och bidra till bättre utbildningspolitik och ekonomiska stödsystem. Under ledning av forskaren Krzysztof Czarnecki vid Institutet för social forskning (SOFI) kommer studien att analysera data från 34 länder för att utforska hur institutionella och individuella faktorer formar studenters beslut kring lån.
José Montalban Castilla och Ola Sjöberg Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet har fått anslag från Vetenskapsrådet för projekt inom humaniora och samhällsvetenskap.
Dr. Cassandra Engeman vid Institutet för social forskning (SOFI) har tilldelats det prestigefyllda bidraget European Research Council (ERC) Starting Grant. Hennes projekt kommer att undersöka hur fackföreningar påverkar sociala politiska beslut, med särskilt fokus på ledighetspolicyer i olika länder.
SOFI's Cassandra Engeman är finalist i Rosabeth Moss Kanter International Award for Research Excellence in Work and Family. Hennes studie om pappaledighet i 22 länder lyfter fram vänsterpartiers och kvinnliga lagstiftares roll i utformningen av dessa policyer under 50 år.
Är du en driven forskare med intresse för socialpolitik, välfärd, ojämlikhet och arbetsmarknad? Iinstitutet för social forskning (SOFI) söker nu en postdoktor i sociologi.
Coronapandemin ökade stressen i många befolkningsgrupper på grund av social isolering samt oro för ekonomi och jobb. Därför fanns det farhågor om att stressrelaterade utfall som självmord och alkoholproblem skulle öka under pandemin. Så verkar inte vara fallet i Sverige enligt en studie av forskare vid Institutet för social forskning, vid Stockholms universitet, och Karolinska institutet som publiceras i European Journal of Epidemiology.
Ellen Verbakel (Radboud University) presenterar sin forskning under Stratifiering, välfärd och socialpolitik (SWS)-seminarium, vid Institutet för social forskning (SOFI).
Ellen Verbakel (Radboud University) presenterar sin forskning under Stratifiering, välfärd och socialpolitik (SWS)-seminarium, vid Institutet för social forskning (SOFI).
