Protester kan påverka politiken – att bevara status quo
Protester mot energiprojekt skapar ofta rubriker – men hur effektiva är de egentligen? En ny studie av 40 års svenska energiprotester visar att försök att bevara status quo lyckas oftare än de som strävar efter förändring.
En ny studie visar att energirelaterade protester i Sverige ofta är mer effektiva för att stoppa förändringar än för att driva igenom nya policys. Forskare analyserade data från 40 års energiprotester och policyförslag i Sveriges riksdag. Resultaten visar att protester som syftar till att bevara nuvarande förhållanden har större chans att lyckas än de som strävar efter förändring.
Status quo-protester särskilt effektiva
Studien, som gjorts av forskarna Katrin Uba (Uppsala universitet) och Cassandra Engeman (Stockholms universitet) och publicerats i Social Forces, fokuserar på protester för och emot olika energikällor, såsom kärnkraft, vindkraft och andra förnybara energikällor. Resultaten visar att protester är mer effektiva när det gäller att stoppa införandet av nya förslag än att få igenom nya. Protester som motsätter sig förnybar energi – till exempel mot vindkraftverk – ledde dock oftare till förslag som stödjer fortsatt användning av icke-förnybara energikällor. Däremot är det mindre vanligt att protester för förnybar energi resulterar i politiska beslut som direkt gynnar dessa energikällor.
“Vår forskning tyder på att protester som försvarar status quo kan dra nytta av trögheten i politiska system,” säger Cassandra Engeman, forskare vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och en av studiens författare.
Forskarna fann också att större protester oftare påverkar politiken och, baserat på tidigare studier, antyder de att tydliga och enhetliga budskap kan bidra till protesternas effektivitet. Protester mot förändringar tenderar att enas kring specifika krav, såsom att stoppa byggandet av ett vindkraftverk. Protester för förändringar tenderar att vara mer splittrade, med olika föreslagna lösningar.
Politisk inaktivitet som ett framgångsmått
Ett intressant inslag i studien är introduktionen av begreppet “policyinaktivitet” som ett mätbart resultat av protester. Istället för att betrakta inaktivitet som ett misslyckande betonar forskarna att detta ofta är precis vad protesterna syftar till – att förhindra en förändring som upplevs som negativ.
Studien ger nya insikter om hur och när protester påverkar politiken. Resultaten kan hjälpa till att utforma bättre strategier för framtida aktivism, särskilt inom klimat- och energipolitik.
Kontakt
- Katrin Uba, docent vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet: 018 471 33 02, katrin.uba@statsvet.uu.se
- Cassandra Engeman, forskare vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet: 08-16 20 75, cassandra.engeman@sofi.su.se
Senast uppdaterad: 3 december 2024
Sidansvarig: Magnus Dahl