The research study investigates how and why school choice programmes are designed differently across European cities and what consequences this has for parental freedom to choose and educational equality. This will be investigated in three, inter-connected projects.

I detta forskningsprogram undersöker vi sammanhållning och exkludering i arbetslivet i spåren av långsiktig strukturomvandling. Arbetsmarknaden omvandlas genom höjda kvalifikationskrav och en expanderande tjänstesektor. Därmed förändras villkor och möjligheter för såväl traditionella marginalgrupper som tidigare etablerade kategorier av anställda.

Syftet med studien är att skapa en helhetsbild av transpersoners utmaningar på arbetsmarknaden. Detta vill vi göra genom en kvantitativ studie som tar hänsyn till samspelet mellan arbetsliv och hälsa, samt studerar hur institutionella förändringar kan påverka förutsättningarna på arbetsmarknaden.

Projektet analyserar individuella livsförlopp i Europa och belyser betydelsen av socioekonomisk position och kön för arbetsvillkor, utträdesvägar och hälsa efter pensionering.

Vägar in i och ut ur ledarskapspositioner i ett genus- och livsloppsperspektiv. Detta projekt utvecklar ledarskaps- och arbetsmarknadsforskningen genom att prospektivt studera både dem som blir och inte blir ledare, liksom rörelser in i och ut ur chefspositioner.

Experimentella studier i samarbete med företag och organisationer. Projektet samlar kunskap om vilka åtgärder som är effektiva för att främja mångfald på arbetsmarknaden. Det fokuserar främst på två utfall: rekrytering och befordran.

Många länder har infört studielån för att stödja deltagande i och finansiering av högre utbildning. Andelen studenter som utnyttjar sin rätt till lån varierar dock mycket mellan högre utbildningssystem och i det här projektet frågar vi vilka faktorer på institutions- och individnivå som påverkar utnyttjandegraden av studielånet?

Det finns en föreställning om att migranter med högre yrkesmässiga meriter har lätt att integreras i samhället. Med en blandning av metoder ska projektet ifrågasätta den idén.

Projektet syftar till att ge insikter i huruvida ökande inkomstskillnader leder till mer ojämlikhet för framtida generationer och deras möjligheter till utbildning. Målet är att bättre förstå de långsiktiga utmaningarna för den svenska välfärdsstaten att tillhandahålla likvärdiga möjligheter för sina medborgare.

Projektet studerar tre frågor; (1) Bidrar RUT-bidrag till ökad sysselsättning bland utrikes födda? (2) Utgör sysselsättning i RUT-branschen ett trappsteg till mer avancerade arbeten och högre lön eller ”fastnar” invandrare i okvalificerade låglönejobb? (3) Bidrar RUT-bidrag till att invandrare startar egna företag eller erhåller chefspositioner?

The project fills the knowledge gap concerning opportunities and challenges for strengthening social dialogue in the exceptional COVID-19 pandemic governance related to social rights and working conditions of vulnerable groups.

Different paths to employment: special features of the Finnish social security system and problem areas in international comparison

Estimating the long-term effects of letting schools to set their own time tables.

Att våra samhällen utvecklas mot det bättre har länge tagits för givet, men aktuella studier visar att invånare i många rika länder – inklusive Sverige – känner en betydande pessimism inför framtiden. Detta projekt undersöker framtidstro som fenomen, inklusive dess orsaker och konsekvenser.

Syftet med detta projekt är att utföra den första genomgripande nationalekonomiska utvärderingen av YH. Projektet testar fyra hypoteser om YH-utbildning påverkar deltagares arbetsinkomster, sannolikhet att vara sysselsatta, yrkesrörlighet och/eller geografiska rörlighet, samt de marginella deltagarnas arbetsinkomster.

Det är vanligt förekommande att invandrare har problem med att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, och graden av svårigheter samvarierar med invandrarnas födelseländer. Två förklaringar som ofta tas upp är utbildning och diskriminering och förklaringsvärdet av dessa är relativt väl belagt.

Utvecklingen av lönerna under de senaste decennierna har i många länder omfattat ökande utbildningspremier, dvs löneskillnaderna mellan högskole- och icke-högskoleutbildad arbetskraft. I centrum för det här projektet står fackföreningarnas, och löneförhandlingssystemets, roll för utvecklingen av utbildningspremien.

I detta treåriga projekt bidrar vi till forskningen genom att fokusera på heterogenitet i karriäreffekter av föräldraskap eftersom det kan säga oss något om de bakomliggande mekanismerna för bristande jämställdhet.

Ett multimetodprojekt som undersöker övergången till föräldraskap hos olika kön och samkönade par.

Projektets syfte är att utvärdera hur regionala skillnader i tillgången till olika typer av gymnasielinjer påverkade löner, sysselsättning och andra arbetsmarknadsrelaterade utfall för individer som gick på gymnasiet under 1970-och 1980-talen.

Ett jämförande perspektiv på svensk socialpolitik i syfte att utveckla inkluderande program för ett långt arbetsliv.

Det är väl känt att inkomster, utbildning och social klass tenderar att överföras från föräldrar till barn. I detta projekt använder vi analyser av könsskillnader och analyser av barn till immigranter för att förnya begrepp och teorier så att de bättre fångar situationen i Sverige idag.

Om stöd till kvinnors sysselsättning som en väg mot minskad ekonomisk ojämlikhet för alla. I projektet undersöks hur kvinnors ökade förvärvsarbete och högre inkomster har påverkat trenderna i ekonomisk ojämlikhet på hushållsnivå i EU och OECD-länderna sedan 1980-talet.

Könsskillnader i förhandlingsbeteende och aversion mot social exponering.

Det finns begränsad evidens om nettovinsterna av att minska klassstorleken för elever, lärare och föräldrar. Det här projektets mål är att förstå hur klassstorlek påverkar utbildningsmekanismer, hälsa och anställning av lärare, både på kort sikt och på lång sikt.

I det här projektet kartlägger vi hur könssegregeringen mellan svenska arbetsplatser har utvecklats under de senaste tjugo åren. Vi undersöker även hur könssegregeringen mellan arbetsplatser samspelar med könssegregeringen mellan yrken, och i vilken utsträckning könssegregeringen mellan arbetsplatser kan förklara könsskillnader i arbetsinkomster.

Projektet bygger på ett nyinsamlat dataset över anställningar och befordringar inom den akademiska forskningen – känd för avsaknad av kvinnor på högre positioner. Datan täcker alla rekryteringar av biträdande lektorer, lektorer och professorer, samt befordringar till docent, lektor och professor vid Sveriges 10 största universitet mellan 2018 och 2020.

Det finns anmärkningsvärt lite kunskap om varför flickor klarar sig bättre i skolan än pojkar och det finns fortfarande begränsad kunskap om vad som ligger bakom den starka horisontella könsegregeringen i utbildning. Detta projekt testar hypoteser om hur könsojämlikhet i utbildning uppstår och upprätthålls.

Det här forskningsprojektet syftar till att öka kunskapen om de ihållande könsskillnaderna på arbetsmarknaden genom att undersöka betydelsen av rekrytering genom rekommendationer, könssammansättningen av arbetsgrupper och könsstereotyper.

Laborocto är ett nätverk mellan åtta Forte-finansierade program för forskning om arbetslivet. Nätverkets syfte är att långsiktigt främja forskning om arbetslivet. Cirka 100 forskare på alla karriärnivåer från fler än 10 discipliner deltar i nätverket.

Levnadsvillkor från ungdom till ålderdom för personer med funktionsnedsättningar: En livscykelanalys av yrkesliv, utbildning, hälsa och familj I det här projektet studerar vi hur utbildning, hälsa och arbetsmarknadssituation ser ut för personer med fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar.

Huvudsyftet med detta projekt är att undersöka hur gymnasieutbildningens innehåll påverkar deltagande i demokratiska val, individers hälsa och social rörlighet. Innehållet i en utbildning kan ha betydande långsiktiga konsekvenser för många olika utfall.

Syftet med detta projekt är att undersöka betydelsen av individers motivation för ojämlikhet på arbetsmarknaden. Vi undersöker vikten av olika typer av motivation för tre centrala utfall på arbetsmarknaden: sysselsättning, yrkesposition och lön.

Huvudsyftet med NORDICORE är att skapa kunskap som främjar jämställdhet och mångfald inom forskning och innovation. Projektet använder sig av många olika typer av metoder och datamaterial. Detta gör det möjligt att identifiera specifika mekanismer som bidrar till ojämlikhet mellan könen.

Projektet undersöker otrygga jobb i Sverige sedan 1960-talet. Fokus ligger på oregelbundna avtal, anställningsinstabilitet och arbetslöshet. Vi studerar långsiktiga trender, kortvariga svängningar och hur inkomster och hälsa påverkas. Vi jämför skillnader beroende på utbildning, kön, invandrarbakgrund och var man bor.

PrecaNord breaks new ground by offering a multi-level analysis of the prevalence, trends and institutional contexts of precarious and informal work in Finland, Norway and Sweden.

Det här projektet undersöker hur elever påverkas av vilken rangordning de har i skolan, med avseende på skolresultat. Med andra ord, givet den absoluta nivån på elevernas skolresultat, hur påverkas eleverna av att vara bäst eller sämst i sin årskurs i skolan – eller någonstans däremellan?

Vårt program betonar ojämlikhetens multidimensionella karaktär, och vi analyserar hur olika centrala välfärdsaspekter hänger ihop och utvecklas tillsammans. Vi följer utvecklingen av t.ex. ekonomiska resurser, utbildning, hälsa och välbefinnande över individers livslopp och i vissa fall över generationer.

Vi studerar hur stereotyper och diskriminering bidrar till ekonomisk ojämlikhet i tre viktiga steg av individers liv: antagning till universitet, val av studieinriktning och inträde på arbetsmarknaden.

Ett dataset för att studera den kausala effekten av universitetsutbildning. Vi studerar avkastning på utbildning, hur föräldrar och syskon påverkar ens utbildningsval, samt hur universitetsutbildning kan påverka en individs hälsa.

Projektet konstruerar en mycket omfattande paneldatabas från olika källor som gör det möjligt att följa de ensamkommande barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige mellan 2003 och 2017. Vi undersöker de faktorer som underlättar eller försvårar för denna grupp att etablera sig i Sverige främst vad gäller utbildning och sysselsättning.

I detta forskningsprojekt studerar vi hur marknadsreformerna inom svensk skola förändrat arbetsmarknaden för förskolepersonal, genom att undersöka om konkurrensutsättning från privata utförare påverkat löner, personalomsättning, och sjukfrånvaro bland förskolepersonal.

Projektet syftar till att få ny kunskap om bristen på jämställdhet på den svenska arbetsmarknaden. Fokus ligger på att förstå varför kvinnor och mäns karriärer ser så olika ut. Vi bidrar också till att öka kunskapen om arbetsmarknadssituationen för två särskilda grupper, utrikesfödda och ensamstående föräldrar.

YOUNGWORK studerar hur unga vuxnas vägar på arbetsmarknaden formas av faktorer på individ-, familje- och skolnivå. Vi tar avstamp i forskningsprogrammet YOUNG (finansierat av FORTE) och följer ungdomar som deltagit i undersökningen CILS4EU in i de tidiga vuxenåren och studerar hur de rör sig mellan olika aktiviteter.