Forskningsprojekt Bidrar RUT-avdraget till ökad integration och rörlighet på arbetsmarknaden för invandrare
Projektet studerar tre frågor; (1) Bidrar RUT-bidrag till ökad sysselsättning bland utrikes födda? (2) Utgör sysselsättning i RUT-branschen ett trappsteg till mer avancerade arbeten och högre lön eller ”fastnar” invandrare i okvalificerade låglönejobb? (3) Bidrar RUT-bidrag till att invandrare startar egna företag eller erhåller chefspositioner?

Sverige introducerades 2007 en skattereduktion avseende hushållsnära tjänster (RUT-avdraget), vilket sänkte priset med 50%. Avdraget motiverades bland annat med att det skulle minska svartarbete inom städbranschen och gynna jämställdheten på arbetsmarknaden. På senare år har en bred politisk opinion framhållit RUT-avdraget som ett centralt verktyg för att förbättra integrationen av invandrare på arbetsmarknaden, trots att empirisk forskning om detta i stora stycken saknas.
Detta projekt avser att studera RUT-avdragets koppling till invandrares integration och rörlighet på arbetsmarknaden. Mer specifiktundersöks tre hypoteser; (1) Bidrar RUT-reformen till ökad sysselsättning bland utrikes födda? (2) Utgör sysselsättning i RUT-branschen ett steg i en karriär mot mer avancerade arbeten och högre lön eller ”fastnar” invandrare i okvalificerade låglönejobb? och (3) Bidrar RUT-reformen till att invandrare i högre utsträckning startar egna företag eller erhåller chefspositioner?
Projektet kommer att pågå i fyra år och involverar två forskare med erfarenhet av att studera arbetsmarknadseffekter av RUT-avdraget, samt en doktorand. Analyserna baseras på registerdata av befolkningen för perioden 2000-2022. Projektets relevans knyter an till den politiska målsättningen att stimulera de delar av näringslivet som bidrar till integration på arbetsmarknaden. För att göra detta på ett effektivt sätt fordras kunskaper om såväl invandrares etablering på arbetsmarknaden som den rörlighet som följer över tid. Projektet bidrar med kunskap om RUT-avdragets träffsäkerhet i dessa avseenden.
Projektet är också relevant ur ett internationellt perspektiv då ett flertal europeiska länder infört liknande skattereformer där hushållsnära tjänster subventioneras och stimuleras. Ingen av dessa reformer har dock utvärderats med data som är i närheten av den precision som registerdata av befolkningen och organisationsidentifikation medger.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Karin Halldén
Forskare