Det finns en föreställning om att migranter med högre yrkesmässiga meriter har lätt att integreras i samhället. Med en blandning av metoder ska projektet ifrågasätta den idén.

Projektet syftar till att ge insikter i huruvida ökande inkomstskillnader leder till mer ojämlikhet för framtida generationer och deras möjligheter till utbildning. Målet är att bättre förstå de långsiktiga utmaningarna för den svenska välfärdsstaten att tillhandahålla likvärdiga möjligheter för sina medborgare.

Projektet studerar tre frågor; (1) Bidrar RUT-bidrag till ökad sysselsättning bland utrikes födda? (2) Utgör sysselsättning i RUT-branschen ett trappsteg till mer avancerade arbeten och högre lön eller ”fastnar” invandrare i okvalificerade låglönejobb? (3) Bidrar RUT-bidrag till att invandrare startar egna företag eller erhåller chefspositioner?

Om betydelsen av elevers engagemang för ojämlikheter i utbildning efter kön och invandrarbakgrund.

Huvudsyftet med forskningsprojektet är att studera om efternamnet fångar aspekter av social bakgrund bortom traditionella klassindikatorer såsom yrke. Analysen om hur information om namn bidrar till vår förståelse av social rörlighet under tre århundraden (1750– 2020).

Levnadsvillkor och livschanser tenderar att gå i arv i familjer. Individers hälsa, utbildningsnivå och karriär på arbetsmarknaden beror till stor del på deras föräldrars bakgrund. Det här projektet spårar ojämlikhet tillbaka till individers föräldrar, men också mor- och farföräldrar, deras föräldrar och så vidare.

Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om välfärdsstatens betydelse för attityder till klimatpolitiken. Är människor mer villiga att acceptera en ambitiös politik för minskade koldioxidutsläpp om de kompenseras av en generös välfärdsstat?

Det finns mycket forskning om flyktingar och den ojämlikhet de generellt möter i livet, men mindre är känt om deras barns liv. Forskningsprojektet "Ett bättre liv för barn vars förfäder var flyktingar: Integrationen av flyktingar, deras barn och deras barnbarn" syftar till att studera den ojämlikhet som barn och barnbarn till flyktingar i Sverige upplever.

I detta projekt fungerade vi som det svenska nationella teamet och bidrog med underlag till EUROMOD. EUROMOD är en europeisk modell för simulering av skatter och förmåner. Vårt bidrag omfattade kunskap om policy, förberedelse av mikrodata och programmering av det svenska skatte- och förmånssystemet.

Att uppmuntra fäders vård: Orsaker och konsekvenser av fäders föräldraledighet, i ett tvärnationellt jämförande perspektiv.

Hur fördelas resurser till olika utsatta grupper i behov av samhällets stöd? Vilka principer och processer är det som ligger bakom tilldelningen av kommunala medel? Det är en hitintills förbisedd fråga, trots att detta är avgörande för resursfördelningen till utsatta grupper med komplexa problem som spänner över flera sektorer.

Förklaringar till överdödlighet i COVID-19 bland invandrare i Sverige: fokus på sociala bestämningsfaktorer för hälsa.

Hur har politiken påverkat förändringar i vardagen ett år efter coronavirusutbrottet? En tvärnationell analys av föräldrars erfarenheter av sysselsättning, arbete och omsorg.

Projektets syfte är att genom ett intersektionellt perspektiv undersöka hur diskriminering grundat på exempelvis etnicitet och kön återskapas på arbetsmarknaden vid rekryteringsprocesser.

Baserat på analyser av registerdata belyser projektet mekanismer bakom ekonomisk ojämlikhet; vad drivkrafterna är bakom ekonomisk ojämlikhet, vilken betydelse klass har vid sidan av kompetens, hur det förändras mellan kohorter, och hur för- och nackdelar ackumuleras för män och kvinnor över livet.

Projektets övergripande syfte är att studera om inkomströrligheten, framförallt uppåt i inkomstfördelningen, är högre bland egenföretagare än bland löneanställda, både mellan och inom generationer.

Projektet IntegrateYouth syftar till att förstå de grundläggande frågorna rörande integration bland unga, och hur den varierar mellan fem länder (Norge, Sverige, England, Tyskland och Nederländerna). Vi använder den stora enkätstudien CILS4EU med data om unga av både utländsk och svensk bakgrund.

Det här projektet analyserar socioekonomiska ojämlikheter mellan andra generationens invandrare och infödda svenskar när det kommer till arbetslöshet, inkomst och fattigdom.

Det är väl känt att inkomster, utbildning och social klass tenderar att överföras från föräldrar till barn. I detta projekt använder vi analyser av könsskillnader och analyser av barn till immigranter för att förnya begrepp och teorier så att de bättre fångar situationen i Sverige idag.

Utmaningar och möjligheter i kvinnodominerade yrken. Programmet bidrar med ny kunskap om könsskillnader i löner, karriärer, hälsa och socialt erkännande. Genom att föra kunskapen framåt på fyra fronter bidrar det med policyrelevanta insikter om vad som främjar goda arbetsvillkor liksom ett inkluderande och hälsofrämjande arbetsliv som är socialt hållbart.

I det här projektet kartlägger vi hur könssegregeringen mellan svenska arbetsplatser har utvecklats under de senaste tjugo åren. Vi undersöker även hur könssegregeringen mellan arbetsplatser samspelar med könssegregeringen mellan yrken, och i vilken utsträckning könssegregeringen mellan arbetsplatser kan förklara könsskillnader i arbetsinkomster.

Laborocto är ett nätverk mellan åtta Forte-finansierade program för forskning om arbetslivet. Nätverkets syfte är att långsiktigt främja forskning om arbetslivet. Cirka 100 forskare på alla karriärnivåer från fler än 10 discipliner deltar i nätverket.

Research programme 2019-2024.

Detta projekt jämför ungdomars väg genom utbildningssystemet och in på arbetsmarknaden i Sverige och Tyskland.

The MapIneq project studies the trends and drivers of intergenerational, educational, labour market and health inequalities over the life course during the last decades.

Detta forskningsprojekt syftar till att bredda kunskapen om hur hälsotillståndet ser ut hos personer tillhörande olika sexuella minoriteter och deras barn, samt hos samkönade par och deras barn, jämfört med heterosexuella.

Unga med utrikesfödda föräldrar har i genomsnitt klart sämre socioekonomiska förutsättningar men mycket högre utbildnings- och yrkesaspirationer än unga med svenskfödda föräldrar. Syftet med detta projekt är att studera om de i genomsnitt högre aspirationerna är en hjälp eller ett hinder för unga med utrikesfödda föräldrar.

Projektet undersöker otrygga jobb i Sverige sedan 1960-talet. Fokus ligger på oregelbundna avtal, anställningsinstabilitet och arbetslöshet. Vi studerar långsiktiga trender, kortvariga svängningar och hur inkomster och hälsa påverkas. Vi jämför skillnader beroende på utbildning, kön, invandrarbakgrund och var man bor.

Economic inequality across the population implies vastly unequal opportunities in many dimensions that can impact an individual’s chance of entering the justice system. One such channel via which this can occur – even holding criminal behavior constant – is unequal treatment by agents of the justice system (e.g. police).

Projektet analyserar hur miljöskatter och andra avgifter samverkar med socialpolitiken, samt hur detta samspel påverkar det politiska förtroendet. Vi utvecklar en ny metod för att mäta distributiva effekter av miljöpolitiken. Genom att kombinera policydata och opinionsundersökningar analyserar vi också de politiska konsekvenserna av detta samspel.

Vårt program betonar ojämlikhetens multidimensionella karaktär, och vi analyserar hur olika centrala välfärdsaspekter hänger ihop och utvecklas tillsammans. Vi följer utvecklingen av t.ex. ekonomiska resurser, utbildning, hälsa och välbefinnande över individers livslopp och i vissa fall över generationer.

I detta projekt studeras individers livsförlopp, från födelse till pensionering, från 1900-talet och framåt, i upp till 28 europeiska välfärdsstater. Det övergripande syftet är att analysera vilken påverkan olika välfärdspolitiska program, såsom barnbidrag, A-kassa, och sjukförsäkring, har på individers hälsa.

Projektet syftar till att bidra med ny kunskap om och hur sociala klassförhållanden har betydelse för social sammanhållning och politiska klyftor i moderna välfärdsstater. Ett centralt fokus är hur sociala nätverk och befintliga politiska institutioner tillsammans formar samtida socialpolitiska klyftor, ur ett länderjämförande perspektiv.

Kunskapen om hur studiefinansieringssystemet inverkar på deltagande i högre studier, de studerandes levnadsförhållanden och deras studieresultat är begränsad och projektet kommer därför att studera graden av effektivitet och likvärdighet hos olika finansieringssystem, särskilt med avseende på studerande från familjer med låg inkomst.

Ett forskningsprogram om covid-19 i Sverige: Smittspridning, bekämpning och effekter på individer och samhälle (SWECOV) SWECOV är ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete som fokuserar på att använda kvantitativa metoder och registerdata över hela den svenska befolkningen för att besvara viktiga frågor om konsekvenserna av COVID-19-pandemin i Sverige.

The consortium project “Tackling Inequalities in Time of Austerity” (TITA) provides a novel and comprehensive analysis of long-term trends in financial inequalities, inequalities in health and well-being and inequalities of opportunities over the life course, and their links to the moral and political climate in society.

Technological inequality – understanding the relation between recent technological innovations and social inequalities

Ett dataset för att studera den kausala effekten av universitetsutbildning. Vi studerar avkastning på utbildning, hur föräldrar och syskon påverkar ens utbildningsval, samt hur universitetsutbildning kan påverka en individs hälsa.

Detta projekt är en del av ett internationellt konsortium (WELRISCC) som syftar till att undersöka ur ett komparativt perspektiv hur olika europeiska välfärdsstater är rustade för, och svarar på, utmaningar kopplade till att säkerställa miljömässig hållbarhet samtidigt som människors välbefinnande förbättras.