Karin Halldén är docent vid Institutet för Social Forskning (SOFI), Stockholms universitet. Hennes forskningsintressen är könsskillnader i arbetsmarknadskarriärer och arbetsliv och dess koppling till familj. Hennes senare publikationer behandlar könssegregering i utbildning och på arbetsmarknaden. Halldén är medlem av advisory board för Social Politics.
I detta forskningsprogram undersöker vi sammanhållning och exkludering i arbetslivet i spåren av långsiktig strukturomvandling. Arbetsmarknaden omvandlas genom höjda kvalifikationskrav och en expanderande tjänstesektor. Därmed förändras villkor och möjligheter för såväl traditionella marginalgrupper som tidigare etablerade kategorier av anställda.
Projektets syfte är att undersöka hur vi kan förstå variationen av KEY (könssegregering efter yrke) över tid i Sverige och i en komparativ europeisk kontext.
Projektet studerar tre frågor; (1) Bidrar RUT-bidrag till ökad sysselsättning bland utrikes födda? (2) Utgör sysselsättning i RUT-branschen ett trappsteg till mer avancerade arbeten och högre lön eller ”fastnar” invandrare i okvalificerade låglönejobb? (3) Bidrar RUT-bidrag till att invandrare startar egna företag eller erhåller chefspositioner?
Genom att göra systematiska analyser med fokus på tid från utbildning till etablering, anställningstid, samt karriärmönster, belyser vi förändringar för födelsekohorter födda från 1940-talet och framåt. Våra analyser baseras på registerdata och yrkesbiografierna i Levnadsnivåundersökningarna.
Karriärer på den svenska arbetsmarknaden från 1960-talet och framåt: Från stabilitet till instabilitet?
En vanlig bild av nutidens arbetsmarknad är att karriärer har blivit mer komplexa, i kontrast mot dåtidens arbetsmarknad. Ofta antas förändringstakten vara mycket snabb just nu under senare år. Men i vilken utsträckning stämmer det?
I det här projektet kartlägger vi hur könssegregeringen mellan svenska arbetsplatser har utvecklats under de senaste tjugo åren. Vi undersöker även hur könssegregeringen mellan arbetsplatser samspelar med könssegregeringen mellan yrken, och i vilken utsträckning könssegregeringen mellan arbetsplatser kan förklara könsskillnader i arbetsinkomster.
Huvudsyftet med NORDICORE är att skapa kunskap som främjar jämställdhet och mångfald inom forskning och innovation. Projektet använder sig av många olika typer av metoder och datamaterial. Detta gör det möjligt att identifiera specifika mekanismer som bidrar till ojämlikhet mellan könen.
Projektet undersöker otrygga jobb i Sverige sedan 1960-talet. Fokus ligger på oregelbundna avtal, anställningsinstabilitet och arbetslöshet. Vi studerar långsiktiga trender, kortvariga svängningar och hur inkomster och hälsa påverkas. Vi jämför skillnader beroende på utbildning, kön, invandrarbakgrund och var man bor.
