Forskningen vid avdelningen levnadsnivå inkluderar studier av individers levnadsvillkor, social stratifiering och ekonomisk och social ojämlikhet. Här studeras hur levnadsförhållanden i samhället ser ut idag för både vuxna och barn samt hur levnadsnivån i samhället har förändrats över tid och mellan generationer.
Foto: Daniel Rossetti/Stockholms universitet
Exempel på levnadsförhållanden är familjeliv, hälsa, utbildning, arbetsliv, ekonomiska villkor och socialt stöd. Nivåer och fördelningar av dessa förhållanden, liksom förändringar av nivåer och fördelningar, är centrala studieobjekt inom levnadsnivåforskningen. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika befolkningsgrupper (avgränsade av bl.a. kön, ålder, familjetyp, födelseland, boendeort, utbildning och yrke) är viktiga teman, såväl empiriskt som teoretiskt. Flera av forskarna vid avdelningen analyserar dessa frågor i ett internationellt jämförande perspektiv.
En viktig del av avdelningens verksamhet är att genomföra levnadsnivåundersökningen (LNU) som är en återkommande surveyundersökning där ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning intervjuas eller besvarar enkäter om sina levnadsförhållanden inom en rad områden. LNU genomfördes första gången 1968 och har sedan dess genomförts vid ytterligare sex tidpunkter med cirka 10 års mellanrum, senast 2020-22. Till stor del har samma personer intervjuats i undersökningen vid upprepade tillfällen. Tillsammans med den amerikanska Panel Study of Income Dynamics (PSID) är LNU världens längsta fortfarande pågående longitudinella undersökning.
I detta projekt undersöker vi hur arbetslivets flexibilisering formar kvinnors (och mäns) manöverutrymme i arbete och familj och hur detta i sin tur bidrar till köns- och klassmässig ojämlikhet i lön och (o)hälsa.
Det är vanligt förekommande att invandrare har problem med att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, och graden av svårigheter samvarierar med invandrarnas födelseländer. Två förklaringar som ofta tas upp är utbildning och diskriminering och förklaringsvärdet av dessa är relativt väl belagt.
Laborocto är ett nätverk mellan åtta Forte-finansierade program för forskning om arbetslivet. Nätverkets syfte är att långsiktigt främja forskning om arbetslivet. Cirka 100 forskare på alla karriärnivåer från fler än 10 discipliner deltar i nätverket.
Unga med utrikesfödda föräldrar har i genomsnitt klart sämre socioekonomiska förutsättningar men mycket högre utbildnings- och yrkesaspirationer än unga med svenskfödda föräldrar. Syftet med detta projekt är att studera om de i genomsnitt högre aspirationerna är en hjälp eller ett hinder för unga med utrikesfödda föräldrar.
Utbildningsnivå och urban kontra rural bostadsort spelar en större roll för unga människors benägenhet att stödja radikala högerpartier idag än tidigare. Det visar en ny doktorsavhandling av Amanda Almstedt Valldor, doktorand i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet.
Jobbkvaliteten har ökat markant i Sverige de senaste 50 åren, men samtidigt har stressen i arbetslivet skjutit i höjden. Det visar sociologen Edvin Syk i sin doktorsavhandling vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Genom att undersöka USA, Danmark, Storbritannien, Australien och Tyskland forskare att välfärdssystem spelar en betydande roll för huruvida barn födda i fattigdom kommer att förbli fattiga som vuxna.
Är du en driven forskare med intresse för socialpolitik, välfärd, ojämlikhet och arbetsmarknad? Iinstitutet för social forskning (SOFI) söker nu en postdoktor i sociologi.
Välkommen till SOFI, Martin Hällsten! Martin är professor i sociologi som studerar social rörlighet över en eller flera generationer. Han undersöker aspekter som klass, yrke, utbildning, förmögenhet och andra ärvda faktorer för att spåra ojämlikhet genom generationer. Vi ställde några frågor till honom för att lära känna honom och hans forskning.
