Forskningsprojekt Den nya ojämställdheten: köns- och klassmönster i det flexibla arbetslivet

Projektet bidrar till forskningen om ojämlikhet i lön och (o)hälsa genom att studera hur kompetensinvesteringar, yrkesval/yrkesmässig segregering och (kvinnors) strategier för att balansera krav i arbete och familj kan kopplas till arbetstidsflexibilitet och lärande i arbetet.

Medan Sverige rankas högt på internationella index gällande jämställdhet mellan könen, verkar de kvarstående ojämlikheterna mellan könen alltmer förbryllande. Under de senaste decennierna har svenska kvinnor stärkt sin fördel i högre utbildning och alltmer gått från deltidsarbete till heltidsarbete. Samtidigt har minskningen av lönegapet mellan könen stannat av, medan ojämlikheter i hälsa mellan könen har gett upphov till nya debatter, till exempel angående den dramatiska ökningen av kvinnors sjukskrivningar.

För att identifiera de mekanismer som upprätthåller sådana ojämlikheter – särskilt i ett land med utjämnande politik – bör vi överväga hur arbetsmarknadens flexibilisering har förändrat "spelreglerna" sedan 1990-talet. Troligen har flexibiliseringen haft olika konsekvenser för hög- och lågutbildade kvinnor vad gäller arbetsförhållanden och möjligheter att balansera arbete och familj. I detta projekt undersöker vi om och hur flexibel schemaläggning och lärande i arbetet – två centrala aspekter av flexibilisering – driver/motverkar könsrelaterade ojämlikheter i löner och (o)hälsa och hur mönstren varierar mellan hög- och lågutbildade kvinnor.

Med hjälp av data från de svenska Levnadsnivåundersökningarna (LNU) 1991–2020/22 studerar vi följande frågor:

1. Hur har arbetsvillkoren i fråga om arbetstidsflexibilitet, lärande i arbetet, arbetstider samt krav och kontroll i arbetet förändrats mellan 1991 och 2020/22? Har arbetsvillkoren polariserats efter kön och klass/utbildning, och i vilken mån har dessa förändringar samband med könsskillnader i lön och (o)hälsa?
2. Hur bidrar arbetstidsflexibilitet till könsmönster i lön och (o)hälsa? Varierar mönstren efter klass/utbildning och hur samspelar de med tid i betalt och obetalt arbete?
3. Hur bidrar lärande i arbetet till könsmönster i lön och (o)hälsa? Hur varierar detta med klass/utbildning, och hur samspelar det med tid i betalt och obetalt arbete?
4. Hur bidrar yrkesmässig könssegregering till köns- och klassmönster i lön och (o)hälsa, och vilken betydelse har flexibilitet och lärande i arbetet?