Utvecklingen av lönerna under de senaste decennierna har i många länder omfattat ökande utbildningspremier, dvs löneskillnaderna mellan högskole- och icke-högskoleutbildad arbetskraft. I centrum för det här projektet står fackföreningarnas, och löneförhandlingssystemets, roll för utvecklingen av utbildningspremien.

Baserat på analyser av registerdata belyser projektet mekanismer bakom ekonomisk ojämlikhet; vad drivkrafterna är bakom ekonomisk ojämlikhet, vilken betydelse klass har vid sidan av kompetens, hur det förändras mellan kohorter, och hur för- och nackdelar ackumuleras för män och kvinnor över livet.

Det är väl känt att inkomster, utbildning och social klass tenderar att överföras från föräldrar till barn. I detta projekt använder vi analyser av könsskillnader och analyser av barn till immigranter för att förnya begrepp och teorier så att de bättre fångar situationen i Sverige idag.

Utmaningar och möjligheter i kvinnodominerade yrken. Programmet bidrar med ny kunskap om könsskillnader i löner, karriärer, hälsa och socialt erkännande. Genom att föra kunskapen framåt på fyra fronter bidrar det med policyrelevanta insikter om vad som främjar goda arbetsvillkor liksom ett inkluderande och hälsofrämjande arbetsliv som är socialt hållbart.

Fritidsaktiviteter har allt mer kommit att betraktas som sociala arenor med potential att främja social integration. Samtidigt är det oklart i vilken utsträckning de kan överbrygga bostads- och skolsegregation. Detta projekt undersöker i vilken utsträckning organiserade fritidsaktiviteter skapar möten mellan unga av olika etnisk härkomst.

Nationell infrastruktur för forskning om sociala relationer, arbete och hälsa över livsloppet.

Vårt program betonar ojämlikhetens multidimensionella karaktär, och vi analyserar hur olika centrala välfärdsaspekter hänger ihop och utvecklas tillsammans. Vi följer utvecklingen av t.ex. ekonomiska resurser, utbildning, hälsa och välbefinnande över individers livslopp och i vissa fall över generationer.