Detta projekt har två övergripande syften: (1) att analysera betydelsen av organisatoriska förhållanden för individers arbetsmiljö och hälsa; och (2) att analysera betydelsen av skillnader mellan länder i arbetsmarknadsrelationer och anställdas möjligheter till inflytande och delaktighet för sådana organisatoriska förhållanden.

Att uppmuntra fäders vård: Orsaker och konsekvenser av fäders föräldraledighet, i ett tvärnationellt jämförande perspektiv.

Hur har politiken påverkat förändringar i vardagen ett år efter coronavirusutbrottet? En tvärnationell analys av föräldrars erfarenheter av sysselsättning, arbete och omsorg.

Under tre år ska forskarna i projektet undersöka kunskapsprocessen involverad i hur dödsorsaksdata skapas i Sverige, från att läkare bestämmer dödsorsaker och förhåller sig till standarder och riktlinjer, till att dödsorsaker registreras.

Projektet "Hur starka känslor blir vardag– emotioner och ritualer i mötet med klienter i ett heterogent samhälle" studerar de utmaningar präster, diakoner, veterinärer, djursjukvårdare, förlossningsläkare, barnmorskor samt regissörer och skådespelare ställs inför i ett individualiserat samhälle som blir alltmer heterogent och kluvet.

Projektets syfte är att genom ett intersektionellt perspektiv undersöka hur diskriminering grundat på exempelvis etnicitet och kön återskapas på arbetsmarknaden vid rekryteringsprocesser.

Genom att göra systematiska analyser med fokus på tid från utbildning till etablering, anställningstid, samt karriärmönster, belyser vi förändringar för födelsekohorter födda från 1940-talet och framåt. Våra analyser baseras på registerdata och yrkesbiografierna i Levnadsnivåundersökningarna.

Karriärer på den svenska arbetsmarknaden från 1960-talet och framåt: Från stabilitet till instabilitet? En vanlig bild av nutidens arbetsmarknad är att karriärer har blivit mer komplexa, i kontrast mot dåtidens arbetsmarknad. Ofta antas förändringstakten vara mycket snabb just nu under senare år. Men i vilken utsträckning stämmer det?

Utmaningar och möjligheter i kvinnodominerade yrken. Programmet bidrar med ny kunskap om könsskillnader i löner, karriärer, hälsa och socialt erkännande. Genom att föra kunskapen framåt på fyra fronter bidrar det med policyrelevanta insikter om vad som främjar goda arbetsvillkor liksom ett inkluderande och hälsofrämjande arbetsliv som är socialt hållbart.

Vårdledighet, rätten att ta ledigt för omsorg, är en viktig del av hållbart arbete och en ovanlig välfärdsreform. Med kvinnor som majoritet bland fackmedlemmar i många länder, utforskar detta projekt hur och när fackföreningar driver vårdledighetspolitik och vilken effekt detta har.

Projektet undersöker otrygga jobb i Sverige sedan 1960-talet. Fokus ligger på oregelbundna avtal, anställningsinstabilitet och arbetslöshet. Vi studerar långsiktiga trender, kortvariga svängningar och hur inkomster och hälsa påverkas. Vi jämför skillnader beroende på utbildning, kön, invandrarbakgrund och var man bor.

Problemet som rEUsilience tar itu med är bristen på anpassningsförmåga eller motståndskraft (förstått ur ett familjärt snarare än individuellt perspektiv) samt dilemman och ojämlikheter som följer av detta.

Betydelsen av segregation på arbetsplatser och bostadsområden för arbetsmarknadsutfall bland flyktingar och deras familjer

Varierar tillfällig föräldrapenning för vård av barn och dess löneeffekt med socioekonomisk position och familjesituation?