Forskargrupp
Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA)
Vid Sociologiska institutionen finns Stockholms universitets Demografiska avdelning (SUDA), en internationell grupp forskare och doktorander som arbetar med olika aspekter av befolkningsdynamik. Demografi är ett av Stockholms universitets ledande forskningsområden. Vi erbjuder masterprogram i demografi samt program i sociologisk demografi på forskarnivå.
Vad är demografi? Vår forskare Siddartha Aradhya förklarar.
Foto: Mostphotos
Foto: Unsplash/Ryoji Iwata
Foto: Mostphotos/Desislava Vasileva
Foto: Igor Stevanovic/Mostphotos
Demografi är en tvärvetenskaplig disciplin som fokuserar på studier av befolkningen, dess storlek, sammansättning och förändring. Befolkningar ändras över tid genom ett samspel mellan tre centrala demografiska processer: fruktsamhet,dödlighet och migration. I demografisk forskning utvidgas dessa fokus till att även inbegripa processer relaterade till familjeförändring, hälsa och integration.
Demografi är en kvantitativ vetenskap i vilken avancerade statistiska metoder används för att analysera stora longitudinella datamängder, ofta registerbaserade data.
Vid Stockholms universitet har demografiämnet ofta en sociologisk inriktning i bemärkelsen att vi fokuserar på sambanden mellan befolkningsprocesserna och olika sociala, ekonomiska, kulturella och politiska faktorer. Till stor del arbetar vi med jämförande forskning där data från olika länder i Europa och resten av världen analyseras.
SUDA räknas som internationellt framstående inom forskning och utbildning i demografi och är ett av universitetets ledande forskningsområden. Avdelningen har aktiva samarbeten med flera av landets ledande forskningsinstitutioner, till exempel Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska institutet samt Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA) etablerades 1983 under professor Jan M. Hoems ledarskap. Sedan 2001 ingår avdelningen i Sociologiska institutionen. Mellan 2004-2013 var professor Elizabeth Thomson föreståndare för avdelningen och från och med 2013 är professor Gunnar Andersson föreståndare.
Den globala migrationen ligger idag på historiska nivåer. Tidigare studier har visat att migranter lever längre än infödda personer, men också att de har högre sjuklighet. De lever med andra ord längre, men med sämre hälsa. Denna paradox ska föreliggande projekt undersöka, med fokus på migrantbefolkningarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Under de senaste 20 åren har skilsmässotalen bland kvinnor och män äldre än 60 år fördubblats i Sverige, i kontrast till den utjämnade trenden i resten av befolkningen. Projektet undersöker orsaker och konsekvenser av att skiljas på äldre dar.
Sedan 2010 har födelsetalen i Sverige sjunkit. Utvecklingen är förvånande eftersom svensk familjepolitik anses vara framstående i ett internationellt jämförande perspektiv. I det här projektet försöker forskarna identifiera de faktorer som driver utvecklingen med minskade födelsetal.
Under det senaste årtiondet har födelsetalen i Sverige sjunkit. Denna oväntade utveckling accelererade under de allra sista åren av 2010-talet. I våra nordiska grannländer har fruktsamhetsnedgången varit ännu mer dramatisk.
I vårt projekt undersöker vi hur ändrade ekonomiska omständigheter kan påverka olika demografiska aspekter genom att använda longitudinella data från Sverige och Taiwan. En central fråga inom demografi är till vilken utsträckning äktenskap, barnafödande och dödlighet påverkas av ekonomiska cykler.
Huvudsyftet med forskningsprojektet är att studera om efternamnet fångar aspekter av social bakgrund bortom traditionella klassindikatorer såsom yrke. Analysen om hur information om namn bidrar till vår förståelse av social rörlighet under tre århundraden (1750– 2020).
Det finns mycket forskning om flyktingar och den ojämlikhet de generellt möter i livet, men mindre är känt om deras barns liv. Forskningsprojektet "Ett bättre liv för barn vars förfäder var flyktingar: Integrationen av flyktingar, deras barn och deras barnbarn" syftar till att studera den ojämlikhet som barn och barnbarn till flyktingar i Sverige upplever.
Projektet studerar nordiska välfärdsmodeller med fokus på faderskap och jämställdhet och undersöker i vilken utsträckning andra länder försöker importera liknande modeller.
Allt färre skaffar barn och färre sambos gifter sig. Tidigare gällande samband mellan ekonomiska faktorer, familjepolitik och familjebildning verkar inte längre vara aktuella, så vad beror det på? Detta ska forskarna i projektet "Familjebildning och barnafödande i tider av ökad osäkerhet" undersöka genom registerdata och enkätdata.
Ojämlikheter i dödlighet och livslängd kan ses som helt grundläggande aspekter av ojämlikhet. Trots det finns det lite forskning om skillnader i medellivslängd och dödlighet mellan befolkningsgrupper med olika migrationsbakgrund. Det vill detta projekt råda bot på.
Det här projektet analyserar socioekonomiska ojämlikheter mellan andra generationens invandrare och infödda svenskar när det kommer till arbetslöshet, inkomst och fattigdom.
Forskningsprogrammet utforskar migranters livsbanor från deras ankomst till Sverige till idag, med fokus på de fem huvudsakliga livsområdena - geografisk hemvist och boende, familjebildning, deltagande på arbetsmarknaden, utbildningskarriärer och social trygghet - och sambanden mellan dem.
I detta projekt studeras hur migranter uppfattar, reagerar på och formas av andra migranters invandring till värdlandet, något som tidigare bara studerats ur majoritetsbefolkningens synvinkel.
Forskningsprojektet undersöker förekomst och karaktär av normer om"intensivt föräldraskap" i Sverige, samt dess konsekvenser för barnafödande, välbefinnande och arbetsliv. Projektet undersöker även skillnader mellan hur dessa normer används i olika sociala och demografiska grupper.
Detta forskningsprojekt syftar till att bredda kunskapen om hur hälsotillståndet ser ut hos personer tillhörande olika sexuella minoriteter och deras barn, samt hos samkönade par och deras barn, jämfört med heterosexuella.
Projektet undersöker vilka konsekvenserna blivit av de begränsningar som införts 2016 för separerade föräldrar att få underhållsstöd. T ex huruvida de minskade möjligheterna att få underhållsstöd lett till en ökning av konflikter mellan föräldrar och ifall ekonomiska frågor blir allt mer förekommande i vårdnadstvister.
Sveriges personnummerbaserade register utgör en resurs som idag inte nyttjas fullt ut inom forskningen. Därför genomförde Vetenskapsrådet en stor satsning på mikrodataforskning. SUNDEM var ett av de sex projekt som fick finansiering koordinerades på Stockholms universitets demografiska enhet (SUDA).
Den svenska Generations and Gender Survey (GGS) är del av ett internationellt forskningsinfrastrukturprojekt för datainsamling, The Generations and Gender Programme (GGP).
Ett syfte med projektet är att få en överblick över forskning och statistik över socio-ekonomiska mönster och kulturella aspekter av unga föräldrars uttag av föräldraförsäkringen i Norden. Ett annat syfte är att undersöka konsekvenserna av detta avseende jämställdhet på arbetsmarknaden och i familjelivet.
Projektet "Uppväxtmiljö och integration: familjebildning av migranter som kom till Sverige under sin uppväxttid" för samman fyra forskare med omfattande erfarenhet av att studera invandrare och deras barns familjebildning.
Att förstå invandrares barnafödande är viktigt eftersom det ger en inblick i integrationsprocessen och hur en ny social kontext formar individers livsval. Det främsta syftet med projektet är att förstå hur kontexter kring ursprungsland och destinationsland påverkar migranters barnafödande.
Detta projekt undersöker hur det kommer sig att pappor som arbetar i yrken där det krävs högre kvalifikationer, som t ex läkare och advokater, generellt tar ut mer än dubbelt så lång föräldraledighet än pappor inom de mest lågkvalificerade yrkena, som städare eller maskinoperatörer.
Forskningsprojektet "Vem bestämmer om barnets hälso- och sjukvård? En tvärvetenskaplig studie om barnets rätt
till delaktighet i beslut rörande vård och behandling" utforskar hur samspelet mellan barn, vårdnadshavare och hälso- och sjukvårdens personal påverkar barns delaktighet, bestämmande och integritet i samband med den egna vården.
Befolkningens åldrande och dess konsekvenser utgör en av vår tids stora globala utmaningar. Detta tvärvetenskapliga forskningsprogram involverar tre svenska lärosäten och leds av SUDA.
Är äldre beroende av att ha ett förhållande av god kvalitet för hälsa och välbefinnande? Hur ser sambandet ut mellan hälsa och välbefinnande, ekonomiska svårigheter och jämställdhet hos äldre individer som lever i parförhållanden i Sverige?
Det senaste decenniet har fruktsamhetstalen i Sverige sjunkit oväntat. Denna utveckling har skett parallellt med ännu större nedgångar i fruktsamheten i de andra nordiska länderna. Projektet undersöker orsakerna till detta.
En ny studie som använt Finlands befolkningsdata avslöjar att AI-modeller fungerar dåligt när det gäller att förutsäga sysselsättning. Modellerna lyckas inte fånga livsloppsmönstren för människor som hamnar i arbetslöshet.
Fattigdom har en tydlig inverkan på den psykiska hälsan hos barn, men när och hur det sker är ännu okänt. Ett nytt forskningsprojekt, lett av Lisa Harber-Aschan, ska fylla i kunskapsluckorna med hjälp av unika datakällor och innovativa metoder.
Skillnaderna i inkomst mellan småbarnsfamiljer minskar, enligt en ny studie från Stockholms universitet. Senare föräldraskap verkar vara en viktig faktor som driver fram utjämningen.
Från 2025 ska demografi ingå i Statistikmyndighetens standard för klassificering av forskningsämnen. Det beslutade Universitetskanslerämbetet (UKÄ) nyligen.
Mammor med utlandsfödda barn som var föräldralediga på deltid eller under kortare perioder var mer benägna att engagera sig i inkomstbringande aktiviteter eller att utbilda sig. En ny studie visar överraskande mönster i användningen av föräldraledighet bland nyanlända invandrarkvinnor i Sverige, särskilt med fokus på deras inträde på arbetsmarknaden
Vad spelar religion och ursprungsregion för roll när det gäller barnafödande? En ny avhandling i demografi visar att ursprungsregionen har större betydelse än religion både när det gäller ideal för antal barn, intentioner och antal barn, i kontrast till tidigare forskning.
En ny studie från Stockholms universitet har upptäckt ett samband mellan det yngsta barnets ålder och föräldrarnas risk att dö. Slutsatsen är att svenska småbarnsföräldrar har betydligt lägre risk att dö jämfört med föräldrar, i samma ålder, som har äldre barn. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Genus.
Dagens uppmärksamhet kring folkräkningar som brottsbekämpande metod utgör ett tydligt trendbrott och riskerar att skada allmänhetens förtroende för svenska myndigheter. För att vidareutveckla svensk befolkningsstatistik krävs saklighet i debatten. Det skriver demograferna Andrea Monti, Gunnar Andersson, Glenn Sandström och Sofi Ohlsson-Wijk i en debattartikel i SvD.
Riksdagen vill genomföra en ny folkräkning, men vad säger forskningen? En folkräkning genom ”uppsökande verksamhet” i form av dörrknackning är varken ett realistiskt eller effektivt alternativ, enligt en ny rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) skriven av Gunnar Andersson, Andrea Monti och Martin Kolk på Stockholms universitets demografiska avdelning.
Efter en separation ökar risken för att kvinnor behöver försörjningsstöd eller bostadsbidrag. Ibland hävdas att stora åldersskillnader i relationer missgynnar kvinnor ekonomiskt efter en separation. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att risken att behöva ekonomiskt stöd inte är större för kvinnor som har en betydligt äldre ex-partner, än för kvinnor med en jämnårig eller yngre man. Däremot är risken att separera högre för par med stora åldersskillnader.
Ny forskning från Stockholms universitet visar att personer med hög inkomst generellt har fler barn. Mönstret är särskilt tydligt för män och har blivit starkare över tid: ju mer pengar, desto fler barn. Men efter fyra barn vänder det.
Änkor och änklingar löper en högre risk att dö i förtid, jämfört med personer i samma ålder som har sin partner kvar i livet, något som visats i tidigare studier. Men enligt en ny avhandling från Stockholms universitet ser det olika ut för män och kvinnor: överdödligheten är högre bland änklingar i grupper med högre socioekonomisk status jämfört med andra änklingar. För änkor är det omvänt – där är överdödligheten högre bland dem som har det sämre ställt.
Samboende kvinnor och män som anser att det är mer seriöst att gifta sig än att vara sambo gifter sig i högre utsträckning. Även de som är mer nöjda med fördelningen av hushållsarbetet i relationen är mer benägna att gifta sig. Det visar en ny studie från Stockholms universitet där forskarna analyserat svaren i en svensk enkätstudie om attityder kring relationer, jämställdhet och giftermål bland heterosexuella sambos och sedan följt upp personerna.
Vilka omständigheter påverkar ifall släktlinjer dör ut? I en ny studie från Stockholms universitet har forskarna undersökt befolkningsdata mer än hundra år bakåt i tiden för att ta reda på varför nära hälften av män och kvinnor i Skellefteåregionen födda 1885–1899 aldrig fick några barnbarnsbarn, trots en hög befolkningstillväxt under perioden.
I en ny studie från bland annat Stockholms universitet har forskarna tittat på hur klassbakgrund påverkar amerikanska barns skärmtid idag. Barn och unga i åldern 9-13 år från olika sociala klasser i USA spenderar idag i genomsnitt ungefär lika många timmar framför en skärm. Däremot finns en klasskillnad i hur barnen tillbringar sin skärmtid, samt föräldrars regler kring skärmanvändandet.
I en stor studie har forskarna undersökt födelsevikten hos svenskar med olika nationellt ursprung. Forskarna fann stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökade kraftigt för den tredje generationen. Nu varnar forskarna för att gapet kan öka ytterligare för kommande generationer.
I en ny studie har forskare undersökt sambandet mellan familjestorlek och syskonskaror och barnens hälsa senare i livet. Resultaten visar att de som växt upp som ensambarn generellt sett har sämre hälsa, även efter att man tagit hänsyn till andra faktorer. Studien bygger på svensk befolkningsstatistik.
Hon drivs av att bidra till samhällsutvecklingen. Att försöka se bakom det vi ser som sanningar och hitta det som behöver ifrågasättas. Samtidigt är det viktigt att skilja på forskning och politiska beslut, menar Ann-Zofie Duvander, professor i demografi.
Par som har gemensam ekonomi har färre ekonomiska konflikter än de som har delad eller delvis delad ekonomi. Men för yngre par är det tvärtom, visar en studie från Stockholms universitet som bygger på nya data från Sverige.
Det finns ett samband mellan väpnad konflikt och våld i nära relationer. Det visar en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet som bygger på data från Colombia. Ju mer intensiv konflikten är i närområdet, desto större är risken att kvinnor också utsätts för våld av sina partners eller före detta partners. Studien visar även att kvinnor som lever i konfliktområden i Colombia i högre grad stannar kvar i våldsamma relationer.
Yrke som enskild faktor har inte inneburit en högre risk att dö i covid-19 i Sverige. Däremot var risken högre för äldre som levt ihop med personer som inte kunnat arbeta hemifrån. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet som analyserat data från pandemins första år.
Bristande kunskaper i svenska eller brist på kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet förklarar inte varför utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19. Det är slutsatsen av en studie från Stockholms universitet som analyserat mixade par, alltså utlandsfödda som är gifta eller sambos med svenskfödda.
Utlandsfödda som fått svenskt medborgarskap migrerar i större utsträckning vidare till ett tredje land än utlandsfödda som inte blivit svenska medborgare. Däremot är sannolikheten lägre att den som blivit svensk medborgare återvandrar till sitt födelseland. Det visar en ny avhandling i sociologisk demografi vid Stockholms universitet.
Hög inkomst, bra kondition, hälsosamt BMI och hög IQ – alla dessa faktorer har var och en för sig ett starkt samband med mäns chanser att få barn. Det visar tre aktuella studier i demografi från Stockholms universitet, som bygger på data över män födda i Sverige på 1950-1970-talen.
För kvinnor och män som bor ihop väger oftast bådas önskan att gifta sig lika tungt – men inte i alla par. Kvinnors önskan att gifta sig väger tyngre bland högutbildade par, medan mäns önskan spelar större roll bland lågutbildade par. Det visar en ny studie i demografi i den vetenskapliga tidskriften Genus.
Hur skulle Sveriges befolkningsutveckling sett ut utan inbördeskriget i Syrien? En ny studie i demografi i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE har svaret. I studien har forskarna utgått ifrån hypotetiska scenarier för att beräkna den demografiska utvecklingen i Sverige och Norge – utan invandringen som följde efter Syrienkriget.
60 procent högre. Så mycket högre är risken för personer som är 70 år eller äldre i Stockholms län och som bor i samma hushåll som en person i arbetsför ålder att dö i covid-19, jämfört med de äldre som bor med andra äldre. Däremot är trångboddhet ingen riskfaktor i sig för äldre. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften the Lancet Healthy Longevity.
Det finns mycket forskning om flyktingar och den ojämlikhet de generellt möter i livet, men mycket mindre är känt om deras barns liv. Ben Wilson, forskare vid Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA), Sociologiska institutionen, har nu fått forskningsmedel från Europeiska forskningsrådet för att studera den ojämlikhet som barn och barnbarn till flyktingar i Sverige upplever.
