Sedan 2010 har födelsetalen i Sverige sjunkit. Utvecklingen är förvånande eftersom svensk familjepolitik anses vara framstående i ett internationellt jämförande perspektiv. I det här projektet försöker forskarna identifiera de faktorer som driver utvecklingen med minskade födelsetal.

Under det senaste årtiondet har födelsetalen i Sverige sjunkit. Denna oväntade utveckling accelererade under de allra sista åren av 2010-talet. I våra nordiska grannländer har fruktsamhetsnedgången varit ännu mer dramatisk.

I vårt projekt undersöker vi hur ändrade ekonomiska omständigheter kan påverka olika demografiska aspekter genom att använda longitudinella data från Sverige och Taiwan. En central fråga inom demografi är till vilken utsträckning äktenskap, barnafödande och dödlighet påverkas av ekonomiska cykler.

Det finns mycket forskning om flyktingar och den ojämlikhet de generellt möter i livet, men mindre är känt om deras barns liv. Forskningsprojektet "Ett bättre liv för barn vars förfäder var flyktingar: Integrationen av flyktingar, deras barn och deras barnbarn" syftar till att studera den ojämlikhet som barn och barnbarn till flyktingar i Sverige upplever.

Projektet studerar nordiska välfärdsmodeller med fokus på faderskap och jämställdhet och undersöker i vilken utsträckning andra länder försöker importera liknande modeller.

Allt färre skaffar barn och färre sambos gifter sig. Tidigare gällande samband mellan ekonomiska faktorer, familjepolitik och familjebildning verkar inte längre vara aktuella, så vad beror det på? Detta ska forskarna i projektet "Familjebildning och barnafödande i tider av ökad osäkerhet" undersöka genom registerdata och enkätdata.

Projektet syftar till att ge en förståelse för hur familjens val av föräldraledighet färgas av förväntningar på arbetsplatsen relaterat till kön.

Detta forskningsprojekt utforskar kopplingen mellan mäns hälsa och deras förmåga att starta och upprätthålla en familj.

Samboende partnerförhållanden minskar i Finland och i Sverige. Detta är särskilt påtagligt bland mindre bemedlade individer. Varför ser vi en sådan utveckling? Detta projekt använder ett perspektiv som skiljer sig från tidigare förklaringsmodeller, och föreslår att förändringar i könsfördelningar påverkar andelen samboende par i befolkningen.

Forskningsprojektet undersöker förekomst och karaktär av normer om"intensivt föräldraskap" i Sverige, samt dess konsekvenser för barnafödande, välbefinnande och arbetsliv. Projektet undersöker även skillnader mellan hur dessa normer används i olika sociala och demografiska grupper.

Projektet undersöker vilka konsekvenserna blivit av de begränsningar som införts 2016 för separerade föräldrar att få underhållsstöd. T ex huruvida de minskade möjligheterna att få underhållsstöd lett till en ökning av konflikter mellan föräldrar och ifall ekonomiska frågor blir allt mer förekommande i vårdnadstvister.

Sveriges personnummerbaserade register utgör en resurs som idag inte nyttjas fullt ut inom forskningen. Därför genomförde Vetenskapsrådet en stor satsning på mikrodataforskning. SUNDEM var ett av de sex projekt som fick finansiering koordinerades på Stockholms universitets demografiska enhet (SUDA).

Den svenska Generations and Gender Survey (GGS) är del av ett internationellt forskningsinfrastrukturprojekt för datainsamling, The Generations and Gender Programme (GGP).

Ett syfte med projektet är att få en överblick över forskning och statistik över socio-ekonomiska mönster och kulturella aspekter av unga föräldrars uttag av föräldraförsäkringen i Norden. Ett annat syfte är att undersöka konsekvenserna av detta avseende jämställdhet på arbetsmarknaden och i familjelivet.

Projektet "Uppväxtmiljö och integration: familjebildning av migranter som kom till Sverige under sin uppväxttid" för samman fyra forskare med omfattande erfarenhet av att studera invandrare och deras barns familjebildning.

Att förstå invandrares barnafödande är viktigt eftersom det ger en inblick i integrationsprocessen och hur en ny social kontext formar individers livsval. Det främsta syftet med projektet är att förstå hur kontexter kring ursprungsland och destinationsland påverkar migranters barnafödande.

Detta projekt undersöker hur det kommer sig att pappor som arbetar i yrken där det krävs högre kvalifikationer, som t ex läkare och advokater, generellt tar ut mer än dubbelt så lång föräldraledighet än pappor inom de mest lågkvalificerade yrkena, som städare eller maskinoperatörer.

Forskningsprojektet "Vem bestämmer om barnets hälso- och sjukvård? En tvärvetenskaplig studie om barnets rätt till delaktighet i beslut rörande vård och behandling" utforskar hur samspelet mellan barn, vårdnadshavare och hälso- och sjukvårdens personal påverkar barns delaktighet, bestämmande och integritet i samband med den egna vården.

Befolkningens åldrande och dess konsekvenser utgör en av vår tids stora globala utmaningar. Detta tvärvetenskapliga forskningsprogram involverar tre svenska lärosäten och leds av SUDA.

Det senaste decenniet har fruktsamhetstalen i Sverige sjunkit oväntat. Denna utveckling har skett parallellt med ännu större nedgångar i fruktsamheten i de andra nordiska länderna. Projektet undersöker orsakerna till detta.