Den globala migrationen ligger idag på historiska nivåer. Tidigare studier har visat att migranter lever längre än infödda personer, men också att de har högre sjuklighet. De lever med andra ord längre, men med sämre hälsa. Denna paradox ska föreliggande projekt undersöka, med fokus på migrantbefolkningarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Det finns mycket forskning om flyktingar och den ojämlikhet de generellt möter i livet, men mindre är känt om deras barns liv. Forskningsprojektet "Ett bättre liv för barn vars förfäder var flyktingar: Integrationen av flyktingar, deras barn och deras barnbarn" syftar till att studera den ojämlikhet som barn och barnbarn till flyktingar i Sverige upplever.

Fattigdom påverkar den psykiska hälsan hos barn, men det är ännu oklart hur det sker. Projektet "Fattigdom och psykisk ohälsa hos migranters barn – en longitudinell studie av ojämlikheter och viktiga mekanismer" ska fylla viktiga kunskapsluckor.

Det här projektet undersöker olika sätt att förbättra de nuvarande beräkningsmetoderna som används i befolkningsregister.

Ojämlikheter i dödlighet och livslängd kan ses som helt grundläggande aspekter av ojämlikhet. Trots det finns det lite forskning om skillnader i medellivslängd och dödlighet mellan befolkningsgrupper med olika migrationsbakgrund. Det vill detta projekt råda bot på.

Det här projektet analyserar socioekonomiska ojämlikheter mellan andra generationens invandrare och infödda svenskar när det kommer till arbetslöshet, inkomst och fattigdom.

Forskningsprogrammet utforskar migranters livsbanor från deras ankomst till Sverige till idag, med fokus på de fem huvudsakliga livsområdena - geografisk hemvist och boende, familjebildning, deltagande på arbetsmarknaden, utbildningskarriärer och social trygghet - och sambanden mellan dem.

I detta projekt studeras hur migranter uppfattar, reagerar på och formas av andra migranters invandring till värdlandet, något som tidigare bara studerats ur majoritetsbefolkningens synvinkel.

Unga med utrikesfödda föräldrar har i genomsnitt klart sämre socioekonomiska förutsättningar men mycket högre utbildnings- och yrkesaspirationer än unga med svenskfödda föräldrar. Syftet med detta projekt är att studera om de i genomsnitt högre aspirationerna är en hjälp eller ett hinder för unga med utrikesfödda föräldrar.

Betydelsen av segregation på arbetsplatser och bostadsområden för arbetsmarknadsutfall bland flyktingar och deras familjer

Den ökande andelen utlandsfödda i flera europeiska länder har lett till diskussioner om integration. Invandrares sociala kontakter med varandra har ofta uppfattats som gynnsamma genom att förmedla information om arbeten och bostäder.

Sveriges personnummerbaserade register utgör en resurs som idag inte nyttjas fullt ut inom forskningen. Därför genomförde Vetenskapsrådet en stor satsning på mikrodataforskning. SUNDEM var ett av de sex projekt som fick finansiering koordinerades på Stockholms universitets demografiska enhet (SUDA).

Projektet "Uppväxtmiljö och integration: familjebildning av migranter som kom till Sverige under sin uppväxttid" för samman fyra forskare med omfattande erfarenhet av att studera invandrare och deras barns familjebildning.

Att förstå invandrares barnafödande är viktigt eftersom det ger en inblick i integrationsprocessen och hur en ny social kontext formar individers livsval. Det främsta syftet med projektet är att förstå hur kontexter kring ursprungsland och destinationsland påverkar migranters barnafödande.