Forskningsprojekt Fattigdom och psykisk ohälsa hos migranters barn
Fattigdom påverkar den psykiska hälsan hos barn, men det är ännu oklart hur det sker. Projektet "Fattigdom och psykisk ohälsa hos migranters barn – en longitudinell studie av ojämlikheter och viktiga mekanismer" ska fylla viktiga kunskapsluckor.
När under barndomen påverkas barnens psykiska hälsa av fattigdom? Vilka faktorer driver dessa effekter? Påverkar fattigdom den psykiska hälsan hos barn till migranter i större utsträckning jämfört med barn till icke-migranter?
Projektet ska besvara dessa frågor med hjälp av unika datakällor och nyskapande metoder. Forskarna gör detta genom att undersöka förhållandet mellan fattigdom och psykisk hälsa i det tidiga livsloppet (5-25 år) och beskriva eventuella ojämlikheter mellan barn till migranter och icke-migranter.
Studien syftar också till att förstå hur psykisk ohälsa uppstår till följd av fattigdom och om ojämlikheterna i psykisk hälsa minskar om föräldrar tar sig ur fattigdom.
Projektbeskrivning
Med fokus på det tidiga livsloppet (5-25 år) är projektets syften:
- Att undersöka sambandet mellan fattigdom och psykisk hälsa och beskriva skillnader mellan barn till migranter och icke-migranter.
- Att undersöka i vilken utsträckning psykosocial stress och föräldrars psykiska hälsa kan förklara sambandet mellan fattigdom och barns psykiska hälsa, och hur deras relativa betydelse skiljer sig åt mellan barn till migranter och icke-migranter
- Att bedöma hur barns psykiska hälsa påverkas när föräldrar tar sig ur långvarig fattigdom
Data och metod
Vi använder registerdata på individnivå som täcker alla invånare i Sverige med kopplingar mellan föräldrar och barn, data om migration, socioekonomi, diagnoser och läkemedelsförskrivningar. Med dessa data kommer vi att analysera hur den psykiska hälsan utvecklas hos barn under perioden 2005-2025.
Vi använder även data som innehåller analyser från bioprover som kopplats till registerdata (N=812 073; 8% ≤20 år) för att undersöka vilken roll biomarkörer för psykosocial stress (inflammation) har för uppkomsten av depression.
Metoderna omfattar longitudinell latent klassanalys och avancerade metoder för kausal inferens, till exempel medieringsanalys med tidsvarierande förväxling (med hjälp av g-formeln). Skillnader avseende kön, föräldrarnas födelseland och skälen till migration kommer att undersökas.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Lisa Harber-Aschan
Forskare
Medlemmar
Siddartha Aradhya
Forskare, Docent
Raffaele Grotti
Affilierad forskare
Sol Juarez
Universitetslektor, Docent
Stefanie Möllborn
Professor i sociologi
