Forskningsprojekt Hur normerna format staden Stockholms stadsbyggande 1725-2020
Med hjälp av stadsplaner och bilder illustrerar boken hur Stockholm förändras över tid av de olika byggnadsordningarna, byggnadsstadgorna och stadsplane- och byggnadslagarna framtill dagens PBL, plan- och bygglagen. Stockholm fick sin första lokala byggnadsordning 1725.
Den första nationella byggnadsstadgan kom 1874 och den första lagen kom 1907 med stadsplanelagen.
Den planerade boken handlar om hur Stockholm formats fysiskt och formats om över tid av det statliga regelverket alltifrån Stockholm första byggnadsordning 1725 via byggnadsstadgorna 1874, 1931, 1947 och 1959, stadsplanelagen 1907 och 1931, byggnadslagen 1947 och 1959 till PBL, plan och bygglagen 1987 och dess förändringar till och med 2010, samt de moderna byggnadsordningarna för Stockholm 1999 och 2022. De olika epokerna i staden planeringshistoria skildras med hjälp av stadsplaner, beslut i stadsplanenämnden och de historiska föregångarna, andra nämnder och kommunfullmäktige. Med hjälp av bilder, gatusektioner och andra illustrationer visar vi hur Stockholm förändras över tid.
Kortfattad information under "This page in English".
Projektbeskrivning
Projektet handlar om hur byggnadslagstiftningen styr stadsplaneringen i Stockholm. Boken kommer att börja med Stockholms första Byggnadsordning 1725 med en kortare tillbakablick på hur regelverket såg ut tidigare. Vi redogör sedan för de kommande byggnadsordningarna fram till 1874 års byggnadsstadga. Därefter de byggnadsordningar som är kopplade till den. Vi redogör för 1907 års stadsplanelag. 1931 skrivs byggnadsstadgan om och vi följer revideringen av den 1947 och tillhörande byggnadsordningar. Stadsplanelagen revideras 1931 och blir byggnadslag 1947. 1959 kortas byggnadsstadgan ner, stadsplanebestämmelserna förs över till Byggnadsstyrelsen och byggnadsordningarna avskaffas. 1987 slås byggnadsstadgan och byggnadslagen samman till PBL, plan- och bygglagen. Vi följer dess förändringar fram till och med 2010. 1999 återuppstår Stockholms byggnadsordning. Den revideras 2022.
Vi visar i boken hur byggnadsordningarna, byggnadsstadgorna, stadsplane- och byggnadslagarna och PBL inverkar på Stockholms stadsplanering med hjälp av stadsplaner och detaljplaner, beslut i de kommunala nämnderna och kommunfullmäktige. Vi visar också med bilder hur den byggda miljön förändras över tid.
Min doktorsavhandling Politik och stadsbyggande. Modernismen och byggnadslagstiftningen. Statsvetenskapliga institutionen Stockholms Universitet 2009 är viktig grund för projektet, liksom min artikel ”Makten över stadens offentliga rum. Professionerna och hur de modernistiska idéerna vann kampen om detaljplaneringen” i Urban politik. Statsvetenskaplig tidskrift 2017, s 441-463, samt min artikel ”Hallman in Stockholm: the garden-city movement in artistic town planning for working class families” Planning Perspectives Routledge… Taylor&Francis Group 2024
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Monica Andersson
Universitetslektor
