Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

Foto: Maxim Thoré/Bildbyrån

– Den här finansieringen gör det möjligt för oss att undersöka mönster när det gäller familjeåterförening och hur de inverkar på barns användning av hälso- och sjukvård. En undersökning som ska kunna ge viktiga insikter om huruvida att återvända hem verkligen gynnar barn som placerats i vård utanför hemmet, säger Viviane Schultz Straatmann, docent och projektledare för forskningsprojektet, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.

Varje år får cirka 25 000 barn i Sverige insatser från den sociala barnavården, till exempel placeringar utanför hemmet i fosterfamiljer eller på institutioner. Återförening med biologiska familjer är ett centralt mål för den svenska barnavårdspolitiken. Men det saknas kunskap om hur denna process påverkar barnens hälsa och välbefinnande på lång sikt.

Vi hoppas att denna forskning kommer att bidra till pågående diskussioner om att se över lagstiftningen för familjeåterförening i Sverige och att stärka rättigheterna för barn i samhällets vård.

Stöd till effektivare beslutsfattande

Forskargruppen kommer att åtgärda denna brist genom att skapa en storskalig registerbaserad kohort (en grupp individer som följs över tid), Turn of the Millennium Swedish Children Cohort Study, som omfattar barn födda mellan 1999 och 2004 samt deras syskon och föräldrar. Med hjälp av nationella registerdata kommer forskarna att undersöka återföreningsmönster, inklusive första placering, återvändande till biologiska familjer och efterföljande ersättningar, med hänsyn till individuella, familje- och placeringsrelaterade faktorer.

– Genom att analysera flera faktorer på olika samhällsnivåer är vårt mål att stödja ett mer effektivt beslutsfattande vid familjeåterföreningar, förklarar Viviane Schultz Straatmann.

Projektet har stor betydelse för folkhälsan genom att det undersöker hur tidiga insatser i livet och familjedynamik påverkar långsiktiga hälsoutfall. Genom att förstå dessa förbindelser kan man utforma strategier som främjar utsatta barns hälsa och välbefinnande, vilket i slutändan minskar skillnaderna inom hälso- och sjukvården och främjar en bättre integration av social- och hälsovårdstjänster.

Evidensbas för nya politiska åtgärder och metoder

Projektet kommer att utvärdera vårdutnyttjande och medicineringsmönster bland dessa barn fram till 24 års ålder, med hjälp av avancerade statistiska metoder för att analysera komplexa, longitudinella data (data som samlas in genom en serie upprepade observationer under en längre tid). Resultaten syftar till att främja bättre samordning mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

– Vi hoppas att denna forskning kommer att bidra till pågående diskussioner om att se över lagstiftningen för familjeåterförening i Sverige och att stärka rättigheterna för barn i samhällets vård, säger Viviane Schultz Straatmann och fortsätter:

– Vårt arbete kommer att utgöra en evidensbas för nya politiska åtgärder och metoder som förbättrar stödet till familjer under återföreningen, minimerar riskerna och främjar stabilitet.

Håkan Soold