Våra utbildningar
Våra utbildningar i folkhälsovetenskap ger dig de kunskaper och verktyg som behövs för att forska eller arbeta praktiskt med hälsofrågor på befolkningsnivå, både inom och utanför Sverige.
Sommarkurser 2025
Sommarterminen 2025 erbjuder vi fyra fristående kurser.
Du kan läsa mer om våra sommarkurser i kurskatalogen genom att följa länkarna nedan.
Ungdom i det senmoderna samhället: Smartphonegenerationen ur ett folkhälsoperspektiv (PH25G0)
Folkhälsa, artificiell intelligens (AI) och big data: Möjligheter och utmaningar (PH26G1)
Faktaresistens, fake news, sociala medier och hälsa (PH27G0)
Social hållbarhet ur ett folkhälsoperspektiv: jämlikhet i levnadsvillkor och hälsa (PH28G0)
Ansökan till de sommarkurserna är öppen 17 februari till 17 mars 2025.
Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap (180 hp)
Är du intresserad av hur samhället kan påverka människors möjligheter till hälsa och välmående? Vårt program på grundnivå i folkhälsovetenskap handlar om grundläggande teorier och begrepp, folksjukdomar, hälsoojämlikhet, folkhälsopolitik, barn och unga, migration och integration, beroendeframkallande beteenden och substanser samt arbetsliv och åldrande.
Läs vårt kandidatprogram i folkhälsovetenskap (180 hp) eller vårt kandidatprogram i pedagogik och folkhälsovetenskap (180 hp).
Kandidatprogram i folkhälsovetenskap (180 hp)
Ansökan till kandidatprogrammet med start HT25 är öppen 17 mars till 15 april 2025.
Har du redan en kandidatexamen och vill läsa folkhälsovetenskap? Du vet väl att du då kan söka direkt till vårt masterprogram? Utbildningen är på engelska hittar mer information på sidan Courses and programmes vår engelska webbsida:
Courses and programmes
Här ser du om du är behörig att söka till vårt masterprogram i folkhälsovetenskap:
Behörighet och urval för vårt masterprogram i folkhälsovetenskap
Fristående kurser på grundnivå HT 2025
Om du vill få en första inblick i folkhälsovetenskap kan du börja med våra två introduktionskurser om 15 hp vardera. Du kan också välja att läsa våra övriga fristående kurser. Dessa ger dig kunskap och förståelse för folkhälsovetenskapligt viktiga frågor från en rad olika perspektiv. Vi erbjuder kurser inom teori och metod, men också kurser med fokus på hur hälsan i olika befolkningsgrupper påverkas av sociala faktorer och samhällets förändringar.
Kurserna passar bra för dig som har en valfri kursdel inom ett annat utbildningsprogram. Samtliga kurser går också utmärkt att kombinera med andra kurser när du bygger din egna kandidatexamen.
Introduktion till folkhälsovetenskap (15 hp, terminsdel A och B)
Folkhälsoproblem, sociala faktorer och samhällets styrning
(15 hp, terminsdel C och D)
Hälsans sociologi (7,5 hp, terminsdel A)
Familj, skola och psykisk hälsa bland barn och unga (7,5 hp, terminsdel A)
Insamling och grundläggande analys av folkhälsodata (7,5 hp, terminsdel B)
Migration, integration och hälsa
(7,5 hp, terminsdel B)
Ett folkhälsoperspektiv på beroendeframkallande substanser och beteenden (7,5 hp, terminsdel C)
Epidemiologisk utveckling, smittsamma sjukdomar och folkhälsa
(7,5 hp, terminsdel D)
Arbetsliv, åldrande och hälsa
(7,5 hp, terminsdel D)
Ansökan till de fristående kurserna är öppen 17 mars till 15 april 2025.
Fristående kurser på avancerad nivå HT 2025
De kurser vi ger under masterprogrammets tredje termin ges även som fristående kurs, varje hösttermin.
Dessa kurser ges på engelska, och du hittar mer information om dem bakom länkarna till kurserna i utbildningskatalogen. Länkarna går till de engelska kurshemsidorna.
Hälsa och politik i välfärdsstaten, 7.5 hp (PH14A1)
Global hälsa i en föränderlig värld, 7.5 hp (PH15A1)
Psykologiska perspektiv på hälsa, 7.5 hp (PH16A1)
Stress, återhämtning och hälsa, 7.5 hp (PH17A1)
Prevention, intervention och hälsofrämjande insatser, 7.5 hp (PH18A1)
Ansökan till de fristående kurserna är öppen 17 mars till 15 april 2025.
Fristående kurser på grundnivå VT 2025
Våra kurser ger dig kunskap och förståelse för folkhälsovetenskapligt viktiga frågor från en rad olika perspektiv. Vi erbjuder kurser inom teori och metod, men också kurser med fokus på hur hälsan i olika befolkningsgrupper påverkas av sociala faktorer och samhällets förändringar. Flera av våra kurser är öppna för sen anmälan. Du hittar information om vilka på respektive kursers webbplatser.
Centrala teoretiska begrepp för folkhälsovetenskapen (PH21G0)
Målkonflikter och folkhälsa (PH41G0)
Vanliga folkhälsoproblem – vägar till (o)hälsa (PH03G0)
Att mäta hälsa i befolkningen (PH22G0)
Folkhälsovetenskaplig analys och prognos (PH42G0)
Sociala faktorer och hälsa PH04G0
Evidensbaserad praktik inom folkhälsoarbete (PH23G0)
Uppföljning och utvärdering inom folkhälsoarbete (PH43G0)
Folkhälsa och samhällets styrning – globala och lokala perspektiv (PH05G0)
Teknisk utveckling, digitalisering och folkhälsa (PH24G0)
Ekologisk hållbarhet, klimatförändringar och folkhälsa (PH44G0)
Masterprogram i folkhälsovetenskap HT2025
Varje hösttermin startar vårt "Masterprogram i folkhälsovetenskap: Samhälleliga och individuella perspektiv" (120 hp). Detta flervetenskapliga program erbjuder en bred översikt av folkhälsovetenskaplig forskning, sett både från ett historiskt och nutida perspektiv.
Ansökan till programmet pågår 15 oktober 2024 – 15 januari 2025.
Som student kommer du att nå en djupare förståelse för individuella hälsoutfall och fördelningen av hälsa i befolkningen, bestämningsfaktorer för hälsa över livsförloppet samt folkhälsorelaterad politik och praktik. Kvalitativa och kvantitativa metoder används genom hela programmet.
Utbildningen ges på engelska, och du hittar mer information på sidan Courses and programmes vår engelska webbsida:
Behörighet och urval för Masterprogram i folkhälsovetenskap: Samhälleliga och individuella perspektiv
Det är viktigt att du tittar på urvalskriterierna innan du ansöker till vårt masterprogram. Här hittar du mer information om behörighetskraven och våra urvalskriterier:
Utbildning på forskarnivå
Utbildningen i folkhälsovetenskap på forskarnivå vid Stockholms universitet ger särskild tyngd åt perspektiv som belyser uppkomsten av ojämlikhet i hälsa, hur olika livsvillkor och möjligheter inverkar på individens hälsa över livsloppet samt hur strukturella faktorer, individuella handlingar och biopsykologiska mekanismer samverkar i detta.
Såväl teoretiska som metodologiska färdigheter och insikter är centrala, liksom kunskaper och reflektioner rörande åtgärder för en god och mer jämlik hälsa.
