Forskningsprojekt Fickor av (o)jämlikhet? Unga vuxnas utbildnings- och livskarriärer i förorts- och glesbygdsområden
Hur är det att vara ung vuxen i glesbygd och förortssområden? Vilka är de? Hur ser de på sig själva? Vad har de för framtidsplaner och drömmar? Vilka skillnader finns mellan och inom orterna? I studien har vi intervjuat ungdomar i åldrarna 18-25 år i en bruksort i glesbygd och i Stockholmsförorten Dalen.
Syftet med projektet har varit att utforska skillnader i unga vuxnas utbildnings- och livskarriärer i förorts- och glesbygdsområden som ses som kulturellt och ekonomiskt utsatta. Vi har även velat komma fram till vad som hämmar och möjliggör unga vuxnas utbildnings- och livskarriärer. Åldern 18 till 25 år valdes för att det är då många livsavgörande beslut tas, som att flytta hemifrån, börja studera eller arbeta och skaffa familj. De områden vi undersökt är Dalen i Stockholm och en före detta bruksort, som vi av forskningsetiska skäl kallar för "Bruksorten".
Resultat
En utgångspunkt har varit unga vuxnas egna biografier, det vill säga deras livsberättelser och hur de själva beskriver sina livsmöjligheter. Även de villkor som formas av den plats de bor samt deras digitala liv, till exempel datorspelsmiljöer och sociala medier.
Genom analys av biografiska intervjuer med unga vuxna har vi identifierat sju olika identitetstyper för respektive område, som vi utgår ifrån i vår resultatredovisning. Vi anlitade lokala konstnärer för att ta fram illustrationer för de olika identiterna.
Bruksorten
Bruksorten vi undersökt är en mindre tätort. Något de delar med många andra är att det är en gammal, före detta bruksort som söker olika vägar för att locka företag och skapa nya arbetstillfällen.
Vi intervjuade 22 unga vuxna med olika bakgrund, infödda svenskar såväl som migranter. Förutom intervjuer tillbringade vi en hel del tid på orten, tog del av historier, besökte olika centrala platser och deltog i medborgarmöten. Utifrån de ungas berättelser växte sju identitetstyper fram som speglar skillnader i social bakgrund, livsvillkor och tillhörighet till hemorten: De inbodda, inflyttarna, lämnarna, återvändarna, de fastlåsta, de rörliga och nomaderna. Dessa beskrivs närmare i projektbeskrivningen nedan.
–Resultatet visar att det finns en föreställning att man måste flytta för att få ett bra liv och att de som stannar kvar är misslyckade. Detta är en myt som är värd att slå hål på. Berättelser vittnar om att det finns goda möjligheter för den som blir kvar på orten, säger projektledaren Camilla Thunborg.
Dalen
Medias rapportering om kriminalitet sätter ofta så kallade utsatta förorter i centrum. Dalen är en förort tii Stockholm som media fokuserat på inte minst i samband med mordet på rapparen Einar. Dalen kan dock sägas vara en förort som balanserar mellan en ökad kriminalitet och gentifiering. Hur upplever de som bor där själva sitt område och sina livsvillkor?
Många av de intervjuade beskriver Dalen som en kosmopolitisk plats där människor från hela världen möts och där det råder en frizon från fördomar. De flesta trivs och kan tänka sig att bo i Dalen, men innan dess vill de upptäcka nya platser. Även i Dalen växte utifrån intervjuerna sju identitetstyper fram: de inbodda, kosmopoliter, hemmasittare, de rotlösa, återvändare, de rörliga och de fastlåsta. Dessa beskrivs närmare i projektbeskrivningen nedan.
– Många ser utbildning som viktigt för livskarriären men många oroar sig samtidigt för att sakna rätt sociala nätverk. Några vill utbilda sig för att arbeta internationellt och göra skillnad i världen. För andra kan det handla om att balansera mellan rätt och fel sida och inte hamna snett, en balansakt som inte är helt lätt att hantera, säger projektledaren Camilla Thunborg.
När det gäller kriminalitet vittnar unga om att de redan i 10-årsåldern kan utsättas för krav på att utföra kriminella tjänster. De riskerar också att bli offer för kriminalitet, något som visats i flera tidigare studier om utsatta förorter.
– Debatten om kriminalitet handlar oftast om unga män, men vad vi har sett i den här studien är att även unga tjejer riskerar att bli indragna i eller offer för kriminalitet. Det behövs mer forskning om dem, säger projektledaren Camilla Thunborg.
Vernissage och utställningar
Då vi haft som ett mål att nå de boende på orterna med vår studie valde vi att presentera våra resultat i form av en utställning i Bruksorten och på Torget i Dalen i samband med områdets vårfest. I utställningarna har de olika identitetstyperna illustrerats med hjälp av lokala konstnärer.
Fullständig titel: Fickor av (o-) jämlikhet? Att utforska och främja unga vuxnas utbildnings- och livskarriärer i förorts- och glesbygdsområden.
Projektbeskrivning
Projektet syftar till att utforska och främja unga vuxnas utbildnings- och livskarriärer i förorts- och glesbygdsområden. Studien intresserar sig för migranter och infödda svenskar, kvinnor och män i åldern 18-25 år som bor i ett förorts- respektive ett glesbygdsområde. Det finns få studier om ungas livskarriärer generellt och i glesbygden specifikt, varför detta projekt kan bidra med värdefull kunskap.
I projektet var vi intresserade av att få svar på följande frågor:
- Vilka identiteter formar unga vuxna?
- Hur speglar dessa identiteter skillnader i livskarriärer?
- Vilken betydelse har social och etnisk bakgrund, tidigare erfarenheter, det geografiska området där de bor och de virtuella miljöer som de verkar i för att forma dessa skillnader?
- Hur kan unga vuxnas utbildnings- och livskarriärer i dessa områden främjas?
Med utbildnings- och livskarriärer avses:
- Kontinuerliga beslut om utbildning
- Kontinuerliga beslut om arbete, boende, livsstil
- Påverkas av livsvillkor & identitet
Med livsvillkor avses:
- Materiella villkor – ekonomi, arbete, bostad
- Kulturella villkor – utbildning, föreningsliv
- Sociala villkor – nära relationer, gemenskap
Identiteter
- Hur människor ser på sig själva och presenterar sig gentemot andra. Det handlar om tillhörighet och känsla av sammanhang
Resultat
En utgångspunkt har varit unga vuxnas egna biografier, det vill säga deras livsberättelser och hur de själva beskriver sina livsmöjligheter. Även den geografiska plats som de bor på och de villkor som formas där samt deras digitala liv, till exempel datorspelsmiljöer och sociala medier.
Genom analys av biografiska intervjuer med unga vuxna har vi identifierat sju olika identitetstyper för respektive område som dels kopplar till deras förhållande till Bruksorten eller Dalen (den spatiala dimensionen) dels hur väl deras identiteter är integrerade i dem själva och deras bakgrund (den biografiska dimensionen).
Bruksorten
Utifrån livsberättelserna identifierades sju olika identitetstyper: inbodda, återvändare, rörliga, flyende, fastlåsta, nomader, och nyinflyttade
- De inbodda och återvändarna har en stark tillhörighet till Bruksorten som också är integrerad i dem själva.
- De rörliga bär med sig en trygghet i sig själva som de fått från sin uppväxt i Bruksorten men väljer trots detta att flytta.
- De flyende, fasthållna och nomaderna upplever ett utanförskap i Bruksorten. De flyende tar avstånd från Bruksorten trots att de har sina rötter där, antingen genom att flytta eller att fly in i datorspelsvärlden, medan de fasthållna vill men kan inte flytta. Nomaderna är dömda att alltid vara på flykt, vilket är del av deras identitet.
- Slutligen, de nyinflyttade har valt att flytta till Bruksorten och tänker sig bo där men känner sig ännu inte som Bruksortsbor.
I Bruksorten är det få som ser utbildning som en del av sin livskarriär. Man har heller inte en uppfattning om att göra karriär i termer av ökad status. Livskarriären innebär istället att fatta beslut som handlar om att ha ett hyfsat gott liv, att klara sig bra och att känna gemenskap. För dem som är i en situation där de inte kan fatta avgörande livsbeslut står livet stilla i väntan på en livskarriär.
Slutsatser
Hur kan man då främja unga vuxnas livskarriärer i Bruksorten? De förändringar som har skett i Bruksorten påverkar unga vuxnas livskarriärer. Framförallt nedläggningen av skolan men också andra nedläggningar. Man ser sig som förfördelad och bortglömd av kommunen. För att främja livskarriärer krävs goda arbetstillfällen och framförallt goda kommunikationer till närliggande städer där arbete och utbildning finns. Det krävs också en långsiktighet i kommunala beslut så att människor kan vara säkra på att förskolor och skolor samt annan offentlig service finns kvar. Det krävs därför en bra kommunikation och relation till kommunen för att skapa en vilja att bo och leva i Bruksorten.
Dalen
Utifrån livsberättelserna identifierades sju olika identitetstyper: inbodd, återvändare, rörlig, kosmopolit, hemmasittare, fastlåst och rotlösa.
- De inbodda och återvändarna har en stark tillhörighet till Dalen som också är integrerad i dem själva.
- De rörliga har vuxit upp i Dalen och känt sig hemma där. De har lärt sig att navigera mellan olika kulturer under sin uppväxt och detta har blivit ett sätt att leva.
- Kosmopoliterna har erfarenhet av att bo i fler än ett land. De har en förälder som är född i Sverige och en född utomlands. De har gått i skolor utanför Dalen och är duktiga och ambitiösa. De vill bidra till en bättre värld och tillhör världen.
- Hemmasittarna har antingen vuxit upp i Dalen eller flyttat dit senare. De har balanserat mellan 'rätt och fel' sida och flytt in i datorspelsvärlden där de blivit kvar.
- De fasthållna är klämda mellan sina föräldrars värderingar och att leva som andra i stan. De upplever Dalen som orten som man vill men inte kan lämna.
- De rotlösa saknar stöd från sina familjer eller har av andra anledningar hamnat på 'fel sida'. Kompisarna och lojaliteten till dem är allt och det är därför svårt att ta sig ur.
I Dalen är det många som ser utbildning som en del av sin livskarriär. De tror att utbildning gör skillnad men oroar sig för att sakna rätt sociala nätverk. Livskarriär handlar om att få ett bra jobb och en bra ekonomi. För andra handlar det om att göra skillnad i världen. För ytterligare andra att klara sig på rätt sida och att inte hamna snett, en balansakt som inte är helt lätt att hantera. För dem som är i en situation där de inte kan fatta avgörande livsbeslut står livet stilla i väntan på en livskarriär.
Slutsatser
Hur kan man då främja unga vuxnas livskarriärer i Dalen? De förändringar som har skett i Dalen påverkar unga vuxnas livskarriärer. Dalen står och väger mellan att bli gentifierad och mer utsatt. Att lära sig navigera mellan sociala och kulturella världar och passera nya gränser ses som en potential för framtiden.
För att främja livskarriärer krävs bättre skolor och minskad kriminalitet och otrygghet. De som hamnar på 'fel sida' kan göra det så tidigt som vid 10 års ålder. Det krävs därmed ett tydligare samarbete och tillit mellan olika aktörer som till exempel skola, socialtjänst fritidsgård och föräldrar. Föreningsliv, musikliv och idrott framhålls också som viktigt för att motverka felsteg. De flesta trivs och kan tänka sig att flytta tillbaka till Dalen då de skaffar familj, men innan dess vill de upptäcka nya platser. De är dock oroliga för att Dalen ska bli gentifierad och den kulturella miljön gå förlorad.
–Unga vittnar om att de redan i 10-årsåldern börjar utsättas för krav på att utföra kriminella tjänster. De riskerar också att bli offer för kriminalitet, något som visats i flera tidigare studier om utsatta förorter. Debatten om kriminalitet handlar dock ofta om unga män, men vad vi har sett i den här studien är att även unga tjejer riskerar att bli indragna i eller offer för kriminalitet. Det behövs mer forskning om dem, säger projektledaren Camilla Thunborg.
Metod
Intervjuer
Projektet genomfördes med biografiska intervjuer där vi baserade våra analyser på de unga vuxnas egna livsberättelser, vad de gör och hur de ser på sin framtid. Planen var att intervjua 30 unga vuxna, vid två tillfällen med cirka ett och ett halvt års mellanrum. Vi har under projektets gång dock haft svårt att få tag i unga vuxna som velat bidra med sina berättelser och har slutligen intervjuat 22 unga vuxna iBruksorten och 18 i Dalen.
Miljöerna
Vi ville också få veta mer om dessa geografiska platser, utifrån statistik, dess historia och olika nyckelpersoners perspektiv. Vi har analyserat kommunal statistik med avseende på hur många personer mellan 18 och 25 år som bor på respektive plats, könsfördelning, hur många som är migranter respektive infödda svenskar, deras sysselsättning - det vill säga hur många som är i utbildning, arbete, arbetslösa, i åtgärder etc). Övrig information vi analyserat är till exempel median- respektive medellön, boendemiljö, typer av ideella verksamheter, föreningsliv och vilka som deltar i dessa. Slutligen ville vi också identifiera och studera några virtuella miljöer, framförallt grupper och kontakter i sociala medier samt datorspelsmiljöer.
I Bruksorten har vi gått runt och besökt olika affärer, ett kafé och en pizzeria, kyrkogården, idrottshallen, deltagit i tre medborgarmöten, fikat i kyrkan och på brandstationen. I Dalen har vi varit på biblioteksträffar, fritidsgården, community center, nattvandrat, deltagit i en polisinformation efter en dödsskjutning och besökt Dalendagen. Vi har också följt tre facebookgrupper i Bruksorten samt en Facebookgrupp i Dalen samt haft tillträde till en chatt för en ideell organisation.
När det gäller studien om bruksorten så finns det några bakgrundsaspekter som är viktiga
- Det finns få studier om människors skilda livsvillkor och unga vuxnas livsvillkor på landsbygden generellt. När vi pratar om utsatthet är det oftast kopplat till städer och förorter med hög andel invandrare och kriminalitet. Detta gör att vi vet ganska lite om frågor om marginalisering på landsbygden.
- Under senare år har glesbygden och särskilt bruksorter fått uppmärksamhet då andelen som röstar på Sverigedemokraterna ökat där p.g.a missnöje med nedläggningar av offentlig service som t.ex. skolor och vårdinrättningar och inte minst de flyktingförläggningar som placerades på små orter.
- Landsbygden dras ofta över en kam, dvs. man skiljer inte mellan bruksorter/industriorter och områden utanför byar/samhällen eller turistområden. Heller inte på om de ligger vid kust, inland eller bergstrakter. Dessa är förhållanden som genererar skilda livsvillkor. Det finns en föreställning om att små orter för att överleva måste bli intressanta för turister.
- Det finns också en föreställning om att unga bör lämna landsbygden för att få bra livsvillkor. Detta särskilt när det gäller bruksorter där många industrier läggs ner.
- Den här studien visar att unga vuxna har olika upplevelser både av vad som är bra livsvillkor och om de finns där eller i stan.
Utfrån intervjuer växte olika identitetstyper fram
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Camilla Thunborg
Professor
Medlemmar
Agnieszka Bron
Professor emerita
Ali Osman
Universitetslektor
Publikationer
Nyheter
Mer om projektet
Utfrån intervjuer växte olika identitetstyper fram