Vietnamkriget påverkar fortfarande regionen
Vietnamkriget (1954–1975) tog slut för 50 år sedan, men arvet efter kriget kastar fortfarande en lång skugga över Vietnam, Sydostasien, USA och den internationella scenen. Thiem Hai Bui, forskare vid Centrum för globala Asienstudier, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, förklarar krigets konsekvenser och dess innebörd i dag.
– Mer än 70 procent av Vietnams cirka 100 miljoner invånare är födda efter Vietnamkriget. Det de har fått lära sig om Vietnams motståndskrig mot USA har i hög grad präglats av statens propaganda om den stora segern mot de imperialistiska amerikanerna och av nationell stolthet. Krigets mångfacetterade aspekter har ofta varit underrepresenterade i den officiella diskursen i Vietnam – eller till och med varit starkt censurerade – särskilt den ideologiska konflikten eller den internationella interventionen från Sovjetunionen och Folkrepubliken Kina eller inbördeskriget mellan norr (Demokratiska Republiken Vietnam – DRV) och söder (Republiken Vietnam – RVN), förklarar Thiem Hai Bui, forskare vid Centrum för Globala Asienstudier.
Konflikt med ursprung i spänningar under kalla kriget
Vietnamkriget kan sammanfattas som en utdragen konflikt med rötter i det kalla krigets spänningar där det kommunistiska Nordvietnam, med stöd av Sovjetunionen och Kina, stod mot det antikommunistiska Sydvietnam, som främst stöddes av USA.
Konflikten uppstod ur Vietnams kamp för självständighet från det franska kolonialväldet och Genèveavtalet 1954 som delade Vietnam i nord och syd vid den 17:e breddgraden. Men Genèveavtalets löfte om återföreningsval infriades aldrig, vilket ledde till ökade spänningar.
USA, som fruktade kommunismens utbredning, började stötta Sydvietnam på 1950-talet. DRV (Nordvietnam) motsatte sig USA:s ingripande och ville använda ”revolutionärt våld” för att befria södra Vietnam och ena landet under kommunismen. De stödde upproret med samma mål i södra Vietnam och guerillarörelsen Sydvietnams nationella befrielsefront, (FNL).
När antikrigsprotesterna ökade över hela världen, särskilt i USA, förhandlade president Nixon fram ett avtal om att dra tillbaka de amerikanska trupperna. Fredsavtalet i Paris 1973 formaliserade ett eldupphör och USA:s uttåg, men striderna fortsatte. DRV och FNL inledde en sista offensiv 1975, intog Saigon den 30 april, avslutade kriget och enade Vietnam under kommunistiskt styre.
Vilka var de omedelbara konsekvenserna av kriget?
Thiem Hai Bui konstaterar att Vietnamkriget var en viktig milstolpe under det kalla kriget. Kriget hade djupgående omedelbara konsekvenser för Vietnam och fick återverkningar på hela Sydostasiens politiska, sociala och ekonomiska landskap. Krigets offer var chockerande många: över 2 miljoner civila vietnameser dog liksom 1,1 miljoner från de nordvietnamesiska och NLF-styrkorna liksom 250 000 sydvietnamesiska och 58 000 amerikanska soldater. Efter freden var Vietnam ödelagt; odetonerad ammunition och växtbekämpningsmedlet agent orange orsakade bestående miljö- och hälsoskador.
USA var splittrat och omdefinierade sin utrikespolitik, medan Vietnam återuppbyggdes under socialismen och formade sin moderna väg.
– Ekonomiska svårigheter drabbade Vietnam hårt. Kollektiviseringen av jordbruk och industrier i söder ledde till livsmedelsbrist och ineffektivitet. USA:s handelsembargon och det begränsade sovjetiska/kinesiska biståndet försvårade återuppbyggnaden av Vietnam och drev landet mot en självhushållningsekonomi, säger Thiem Hai Bui.
–Krigssegern cementerade Vietnams kommunistiska partis (CPV:s) makt, men dess förtryck av eliten i syd och RVN-anhängare underblåste utanförskap. ”Omskolningsläger” och utrensningar marginaliserade miljontals människor och skapade en enpartistat som inte tolererar några avvikande åsikter, fortsätter han.
– Krigspropagandan hyllade Nordvietnams offer och seger, men tystade sydvietnamesernas berättelser och raderade RVN:s kulturella bidrag inom exempelvis musik och litteratur från den officiella historien. Tjänstemän, militär personal och elit från syd utsattes för förföljelse och uppskattningsvis 1–2 miljoner skickades till ”omskolningsläger” under månader eller år. Massflykt följde. 1,1 miljoner så kallade ”båtflyktingar” flydde landet under decenniet efter freden med risk för att råka ut för piratdåd och drunkningsolyckor. En tredjedel av flyktingarna var etniska kineser i söder, utpekade som kapitalister. Massflykten skapade en diaspora, särskilt i USA, Kanada och Australien, som fortfarande är känslomässigt och politiskt skild från hemlandet. Krigets konsekvenser finns fortfarande kvar i form av förbittring från diasporan och inhemsk oro bland sydvietnameser.
Vilka var de sociala och ekonomiska följderna?
– Familjer splittrades och trauman dröjde sig kvar. Sydvietnameser, särskilt de som var knutna till Republiken Vietnam (RVN), utsattes för diskriminering efter 1975. Deras egendom konfiskerades och de utestängdes från jobb, vilket skapade förbittring. Det tärde på resurserna, fördjupade de ekonomiska problemen, alienerade ASEAN (Association of South East Asian Nations) och isolerade Vietnam diplomatiskt när Kina och USA stödde anti-vietnamesiska styrkor. Krigsslutet ökade farhågorna för kommunistiska uppror i ASEAN, som bildades 1967 i ett försök att bekämpa kommunismen. De flesta ASEAN-länder var allierade med USA och stärkte sina säkerhetsband med Washington.
Hur påverkades andra länder i regionen?
– Flyktingströmmarna under 1980-talet påverkade grannländernas ekonomier och ledde till gränskonflikter, särskilt efter att Vietnam skickat trupper till Kambodja för att störta Röda khmerernas regim. ASEAN var enat mot Vietnams agerande, i synnerhet ockupationen av Kambodja, och anslöt sig till USA:s och Kinas uppdämningspolitik genom att ta emot antivietnamesiska Khmer-fraktioner och trappa upp de regionala spänningarna.
– Sammanfattningsvis enades Vietnam under Vietnams kommunistpartis styre i april 1975, men till en enorm mänsklig och ekonomisk kostnad, medan grannländerna brottades med instabilitet, flyktingar och skiftande allianser, vilket skapade geopolitiska skiljelinjer i Sydostasien under flera decennier. Först i mitten av 1990-talet kunde Vietnam normalisera sina relationer med USA, förbättra sina relationer med grannländerna i ASEAN och bli medlem i ASEAN, förklarar Thiem Hai Bui.
Vilka konsekvenser har kriget i dag för Vietnam?
– Vietnamkrigets slut befäste det vietnamesiska kommunistpartiets enpartistyre, som prioriterat stabilitet och kontroll under de senaste 50 åren. Berättelsen om kriget underblåser fortfarande nationell stolthet men begränsar också möjligheterna till politisk oenighet eftersom partiet hänvisar till krigsoffer och segrar för att rättfärdiga sitt långvariga grepp om makten. Kriget skapade en motståndskraftig, antiimperialistisk identitet, som ligger till grund för Vietnams allt mer självsäkra hållning i Sydkinesiska sjön. Kriget gav också upphov till en diplomatisk pragmatism som balanserade mellan USA och Kina och blev till Vietnams nuvarande så kallade ”bambudiplomati”. Det är också en drivkraft för centraliserad styrning och en ekonomisk ambition att uppnå status som höginkomstnation, vilket utvecklats till de pågående massiva byråkratiska reformerna i Vietnam.
...för regionen och internationellt?
– Arvet efter kriget stärkte auktoritära regimer i hela Sydostasien och skapade ett prejudikat för styre av en stark ledare. Det har också underblåst tvisterna i Sydkinesiska sjön. Internationellt understryker det USA:s trovärdighetsproblem och Kinas uppgång. President Trumps politik återuppväcker uppfattningar om USA:s opålitlighet och efterkrigstidens isolationism och frestar på landets relationer med allierade i regionen. Detta är ett eko av rädslan för att bli övergiven efter kriget, vilket driver ASEAN mot Kina eller undergräver dess neutralitet.
Kriget formade Vietnam socialt, ekonomiskt, politiskt och kulturellt
Thiem Hai Bui betonar att Vietnamkriget fick djupgående och bestående konsekvenser för det vietnamesiska folket och formade landet socialt, ekonomiskt, politiskt och kulturellt:
– Effekterna av kriget fortsätter att påverka det moderna Vietnam. Nationell försoning, både inom landet och med dess diaspora, förblir en kritisk men komplex fråga. För Vietnams kommunistparti (CPV) handlar det om att främja enighet, läka historiska sår och stödja landets utveckling, med koppling till social stabilitet och auktoritär kontroll, när de manövrerar i arvet under generalsekreterare To Lam.
– Nationell försoning har blivit allt viktigare med tanke på den 5 miljoner starka vietnamesiska diasporan– särskilt de 2 miljoner som finns i USA. Diasporan är en viktig resurs för Vietnam i många avseenden, särskilt när det gäller penningförsändelser, 18 miljarder dollar år 2024. Att balansera diasporans engagemang med den inhemska kontrollen i Vietnam visar sig dock vara svårt. Om RVN:s berättelser tillåts skulle det kunna stärka kraven på reformer, något som CPV undertrycker för att upprätthålla sitt ”enhetliga sociala rum”. Det hävdas allmänt att verklig enighet bör gå så långt som att kräva ett erkännande av RVN:s bidrag, vilket riskerar att öppna debatter som CPV försöker kontrollera, och verklig politisk pluralism.
Är försoning möjlig och vilka är utmaningarna idag?
– På 50-årsdagen av Vietnamkrigets slut publicerade generalsekreteraren To Lam en artikel där han citerade Ho Chi Minhs uttalande om Vietnam som en nation och betonade försoning som ett ”långsiktigt strategiskt val” och framställde det som avgörande för att bygga ett fredligt, enat och välmående Vietnam. Även om dess betydelse ligger i social sammanhållning, ekonomisk tillväxt och global positionering, har CPV:s auktoritära strategi hittills försvårat för framsteg i detta avseende. Försoningen är fortfarande ytlig och riskerar att leda till oroligheter om ekonomiska påtryckningar förvärrar missnöjet. CPV:s vägran att fullt ut erkänna RVN:s legitimitet, av rädsla för att det skulle kunna undergräva CPV:s auktoritet, begränsar försoningens djup.
– Till exempel undviker To Lam i sin artikel att ta upp en kommentar av den tidigare premiärministern Vo Van Kiets som 2005 sa att när man nämner kriget känner sig miljoner människor lyckliga, men också miljoner människor olyckliga. Det tyder på en försiktig inställning för att undvika att legitimera klagomål. Detta fortsatta utelämnande återspeglar CPV:s rädsla för att ett erkännande av RVN:s legitimitet skulle kunna undergräva partiets auktoritet eller underblåsa oppositionen. I allmänhet undviker To Lams fokus på framåtblickande enhet historiskt ansvar, vilket upprätthåller kontrollen men riskerar ytlig försoning. Vietnam står inför stora utmaningar i form av USA:s president Trumps tullar och spänningarna i Sydkinesiska sjön, vilket försvårar landets balansgång i den globala och regionala geopolitiska dynamiken.
ASEAN – Association of South East Asian Nations
CPV – Communist Party of Vietnam/Vietnams kommunistparti
DRV – Democratic Republic of Vietnam (Nordvietnam)
FNL – Front national de libération du Viêt-nam du Sud (Sydvietnams nationella befrielsefront)
RVN – Republic of Vietnam (Sydvietnam)
Senast uppdaterad: 7 maj 2025
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen