Foto: Katja Kircher (Mostphotos)

Initiativtagare till konferensen är Anna Lund, professor vid Sociologiska institutionen. Anna Lund arbetar inom projektet ”Teaching that matters for migrant students” (TEAMS). Hon har bland annat tittat på två skolor från olika områden i en av Sveriges större städer och undersökt hur de arbetar med integration och skolframgång. Det var lärare från dessa skolor som var konferensens publik.

Foto: Signe Lund

– Jag tycker att det är mycket viktigt att ge tillbaka något till de skolor som har medverkat i forskningen, säger Anna Lund och fortsätter:

– För mig är det därtill centralt att lyfta fram samhällsvetenskaplig forskning som visar andra, och mer positiva delar av den mångkulturella skolan än de problembilder vi ofta möter.

Anna Lund inledde konferensen med att beskriva projektets två delar.

– Dels vill vi förstå hur lärare och skolor underlättar lärande och känslor av tillhörighet bland annat genom att studera hur skolans personal samarbetar med varandra. Dels vill vi hjälpa rektorer, lärare och beslutsfattare att skapa goda förutsättningar för en likvärdig skola.

Mångkulturell miljö positiv för nyanlända

Anna Lund berättade tillsammans med sin samarbetspartner Natasa Pantic, professor vid Edinburghs universitet, hur de har studerat mångkulturell inkorporering. De har bland annat sett att unga med minoritetsbakgrund förhandlar om sin identitet och tillhörighet. Samtidigt vill dessa unga att samhället ska erkänna deras kulturella bakgrund som en resurs. En av de studerade skolorna har en hög andel elever och lärare med varierande bakgrunder och det har visat sig bidra till elevers upplevelse av att känna att man är en självklar del av skolan. Eleverna upplever att det minskar risken för blickar och påståenden som pekar ut dem som ”de andra” i samhället.

Denis Tajic, lektor vid Specialpedagogiska institutionen, har undersökt hur de olika strukturerna som styr skolan påverkar elever som är nya i Sverige. En av hans slutsatser är att unga har större förutsättningar att lyckas med sina studier på skolor som på ett medvetet sätt arbetar med att öka deras känsla av tillhörighet. 

– Det kan kompensera för bristerna i den pedagogiska strukturen, i synnerhet när det handlar om skolor som ligger i strukturellt missgynnade områden, sa Denis Tajic.

Läget är bättre än vad man tror

Flera andra forskare som arbetar med liknande frågor talade på konferensen. En av dem var Carina Mood, professor vid Institutet för social forskning. Hennes resultat visar att elever som kommit till Sverige efter nio års ålder presterar sämre än andra men att glappet minskar om de får mer tid på sig. När dessa elever kommer upp i 25-årsåldern är de lika etablerade på arbetsmarknaden som övriga grupper. Deras situation är visserligen mindre stabil men de har lika hög sysselsättningsgrad. 

En annan sak som Carina Moods forskning har visat är att elever som har invandrat till Sverige har höga ambitioner och lägger mer tid på sina studier jämfört med svenskfödda.

– Läget är bättre än vad man tror. Det handlar inte om attityder till studier utan om tid och chanser att komma ikapp, förklarade Carina Mood. 

Frankseco Yorke, doktorand i demografi vid Sociologiska institutionen, har studerat hur det går för svenskfödda barn till flyktingar i skolan. Hans forskning visar att de generellt sett har sämre skolresultat jämfört med barn till svenskfödda föräldrar. Men när man jämför med barn till svenskfödda som har liknande förutsättningar och bor i liknande områden, så är deras skolresultat faktiskt bättre.

Andra talare på konferensen var Rebecca Brinch, universitetslektor vid Institutionen för kultur och estetik, som berättade om hur Finland och Sverige har tagit emot ukrainska elever samt Xochitl Husted som har en masterexamen i sociologi och har gjort en intervjustudie med unga vuxna om att vara icke-vit i ett färgblint samhälle. Även komikern och författaren Melody Farshin höll ett föredrag om sina erfarenheter som minoritet inom kultursektorn. 

–  De rektorer och lärare som kom förbi och pratade med mig efteråt sa att det var intressant, inspirerande och spännande att få en blick på sin egen verksamhet utifrån forskningen, säger Anna Lund.

Konferensen ”Skolframgång, representation och identitet i det supermångfaldiga samhället” hölls den 16 augusti 2024.