PUBLICERAD: 14 oktober 2024
 

– Idag är de rikaste 20 procenten av världens länder ungefär 30 gånger rikare än de fattigaste 20 procenten. Detta inkomstgap är ganska bestående. Även om de fattigare länderna blir rikare, så lyckas de inte minska klyftan. Varför är det så? frågade sig Jan Teorell, ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap, tillika professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, vid dagens presskonferens på Kungliga Vetenskapsakademien, KVA. 

Han tillade att: 

– Acemoglu, Johnson och Robinson har visat att en stor del av denna inkomstskillnad beror på skillnader i samhällets ekonomiska och politiska institutioner.
 

Årets pristagare har belyst hur avgörande samhällsinstitutioner är för ett lands välstånd. I samhällen där lagarna inte följs och institutioner exploaterar befolkningen skapas varken tillväxt eller förbättringar. Acemoglus, Johnsons och James Robinsons forskning hjälper oss att förstå varför detta är fallet.

När européerna koloniserade stora delar av världen förändrades de befintliga samhällsinstitutionerna, ibland dramatiskt, men på olika sätt beroende på plats. I vissa regioner var syftet att exploatera ursprungsbefolkningen och utvinna naturresurser för egen vinning, medan det i andra fall handlade om att forma inkluderande politiska och ekonomiska system till långsiktig nytta för europeiska emigranter.

Pristagarna har visat att en förklaring till skillnader i välstånd mellan länder är vilken form av samhälls­institutioner som infördes när landet koloniserades. I länder som var fattiga vid tidpunkten för koloniseringen infördes ofta inkluderande institutioner som på sikt resulterade i utbrett välstånd bland befolkningen. Det är en viktig orsak till varför tidigare rika kolonier är fattiga och vice versa.

Vissa länder fastnar i en ond cirkel av exploaterande institutioner och låg ekonomisk tillväxt. Införandet av inkluderande institutioner skulle visserligen kunna skapa långsiktiga fördelar för alla. Men samtidigt ger de exploaterande institutionerna snabba vinster till en härskande elit. Så länge det politiska systemet garanterar eliten fortsatt makt kommer ingen att lita på löften om framtida ekonomiska reformer. Det är enligt pristagarna anledningen till att ingen förbättring sker.

Men svårigheten att ge trovärdiga löften om förändring kan också förklara varför demokratisering ibland inträffar. Inför ett hot om revolution ställs eliten inför ett dilemma. Helst vill de behålla makten och blidka massorna genom att lova ekonomiska reformer. Men befolkningen kommer knappast att lita på att eliten inte återgår till det gamla systemet så fort situationen har lugnat ner sig. Det enda alternativet för eliten kan i slutändan bli att lämna över makten och faktiskt införa demokrati.

– Att minska de stora inkomstskillnaderna mellan länder är en av vår tids största utmaningar. Pristagarna har visat hur viktiga samhällsinstitutioner är för att åstadkomma detta, säger Jakob Svensson, ordförande för Ekonomipriskommittén.

KVA: De ger oss en förklaring till varför en del länder är 
rika och andra fattiga

SVT Play: Teorell presenterar pristagarnas forskning (start: 10:05)

DN: Trio tilldelas ekonomipriset för välståndsstudier

KVA: Ekonomipriset 2024: De har hjälpt oss förstå skillnader i välstånd mellan länder

KVA: Vetenskaplig bakgrundsartikel