Under sex år har forskare genomfört den mest omfattande studien hittills av globala institutioners legitimitet. Fokus har varit på att undersöka hur medborgares förtroende för dessa institutioner ser ut, och som första studie någonsin har de undersökt skillnaderna mellan medborgares och eliters syn på internationellt samarbete.
Jan Teorell är sedan 2021 innehavare av Lars Hiertas professur i statsvetenskap. Demokratisering, korruption och statsbyggnad är några av de ämnen han forskar om.
Jan Teorell har skrivit en slutrapport för forskningsprogrammet ”Statsbyggnad och den globala ordningens ursprung under och efter det långa 1800-talet”.
Det krävs en stark lagstiftning och ett stort oberoende från regeringar för att institutioner för mänskliga rättigheter ska kunna utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt visar ny avhandling.
Blackebergs gymnasium, Klara västra gymnasium och Kungsholmen västra är några av de skolor som nyligen fått besök av studievägledare från Statsvetenskapliga institutionen.
Den 16 mars överlämnade Klimatpolitiska rådet årets granskningsrapport till regeringen. Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning, är en av ledamöterna i rådet
I en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Policy and Governance undersöker Naghmeh Nasiritousi och Julia Grimm regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige och dess arbete med att engagera samhällsaktörer i klimatomställningen.
”Coronakommissionen anser att regeringen i början av en plötslig kris borde ha övergett den rådande modellen för styrningen på folkhälsoområdet. Men det är ett tveksamt råd att börja experimentera just i ett sådant läge. Vi anser också att den svenska förvaltningsmodellen visade sig fungera väl under pandemin”, skriver fyra professorer på DN Debatt.
Under pandemin tvingades det statsvetenskapliga ämnesrådet, SVÄR, att ställa om sin verksamhet. Hör den nuvarande ordföranden, Gustav Forsell, och den tidigare ordföranden, Micaela Caldegren, berätta.
Max Waltman, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, höll ett anförande under en hearing organiserad av den brittiska ”the All-Party Parliamentary Group on Commercial Sexual Exploitation”.
Högerradikala partier har nått stor framgång i hela Europa under de senaste åren. En viktig faktor för att kunna förstå och förklara denna framgång är deras samspel med de traditionella partierna visar ny avhandling.
I den nyutkomna boken "Folkviljans förverkligare" genomför några av Sveriges främsta statsvetare analyser av hur den 100-åriga representativa demokratin mår och utvecklas.
I en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften European Journal of International Relations undersöker Niklas Bremberg och Linus Hagström hur lärdomar från den japanska kampkonsten aikido skulle kunna tillämpas i internationell politik och i vilken mån de redan förekommer där.
Kungliga Vetenskapsakademien är huvudman för 18 svenska nationalkommittéer inom olika ämnesområden. Dessa kommittéer representerar bland annat Sverige i de internationella vetenskapliga unioner som ingår i International Science Council.
Ökat lokalt självbestämmande skulle gynna kommunernas förmåga att hantera mottagande och integration av nyanlända flyktingar menar forskare i nyutgiven bok.
Magnus Christiansson har tilldelats Global Strategy PhD Prize 2021 för sin avhandling "Defence transformtion in Sweden. Strategic governance of pivoting projects 2000-2010".
Vetenskapsrådet har fattat beslut om projektbidrag för forskning om samhällelig beredskap och säkerhet. Ulrika Mörth vid Statsvetenskapliga institutionen är en av dem som beviljats medel.
Ulf Mörkenstam och Ragnhild Nilsson har fått anslag från Formas för projektet ”Samiska normsystem och samisk lag: en utmaning för existerande nationella styrningssystem och lagstiftning?”.
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap 2021. Två projekt vid Statsvetenskapliga institutionen har beviljats medel.
Det går inte att tala om samiskt självbestämmande så länge man inte har tillgång till, och inflytande över, ett territorium menar statsvetaren Ragnhild Nilsson i en ny avhandling.
I höst välkomnar vi sju nya doktorander till institutionen. Global styrning, miljöpolitik, väljarbeteende och socialpolitik är några av de områden som de nya doktoranderna är särskilt intresserade av.
Under våren 2021 genomförde Stockholms universitet en enkätundersökning bland de alumner som tagit en examen med statsvetenskap som huvudämne, på grund-, avancerad- och forskarnivå, mellan 2018–2019.
Vetenskapsrådet har beslutat att tilldela DEMSCORE – en forskningsinfrastruktur för Democracy, Environment, Migration, Social Policy, Conflict, and Representation, 51 mnkr under en treårsperiod.
En utvärdering av statsvetenskaplig forskning i Sverige visar att Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet ligger i topp vad gäller både forskningskvalitet och samhällsrelevans.
Från höger och vänster framträder just nu rörelser i Sverige och i många andra länder som anser sig tala för folket. Men vilka är ”folket” i folkstyret?
Earth System Governance (ESG) är det största internationella samhällsvetenskapliga forskningsnätverket inom styrning och globala miljöförändringar. Nätverket syftar till att utforska politiska lösningar och nya, mer effektiva, styrmekanismer för att hantera dagens miljöproblem.
Ludvig Beckman och Jan Teorell är nya ledamöter av expertgruppen till 2020 års grundlagskommitté som har i uppdrag att bland annat utreda förstärkt grundlagsskydd för demokratin.
Med rätt påtryckningsstrategi och diplomati kan internationella samfundet hjälpa den uiguriska befolkningen i Kina. Det skriver Faradj Koliev, forskare i statsvetenskap, på SvD debatt.
