Examen

När du är klar med dina studier och vill ta ut en examen ska du ansöka om att få ett examensbevis. För att få ett bevis över en viss examen måste kraven för denna examen vara uppfyllda.

 

Examenskrav

Lokala examensbeskrivningar – gäller för dig som påbörjat dina studier inom huvudområdet HT16 eller senare. Här hittar du listan på huvudområden och de tillhörande lokala examensbeskrivningarna-

Lokala examensbeskrivningar

Vilka examensregler gäller för dig som börjat studera huvudområdet innan H16?

Examensregler

Yrke- och lärarexamen – Du som är antagen och har slutfört ett yrkes- eller lärarprogram enligt utbildningsplan uppfyller examenskraven för den examen programmet ska leda till.

Examensregler


 

Så ansöker du om examen

Du ansöker om examen via universitetets examensenhet, här hittar du information om hur du gör din ansökan.

Ansök om examen


 

Olika vägar till examen

För att få en kandidatexamen behöver du 180 högskolepoäng, vilket innebär totalt tre års studier. Nedan beskriver vi två olika vägar för att uppnå examenskraven samt reder ut några vanliga missförstånd.

Har du antagits till ett program är utbildningen och studieförloppet bestämd på förhand och regleras av programmets utbildningsplan. Programmen vi erbjuder på Statsvetenskapliga Institutionen är alla program som leder till kandidatexamen (förutsatt att du följer programmets upplägg).

Ett annat alternativ som också leder till kandidatexamen är om du läser 180 högskolepoäng genom fristående kurser. En förutsättning för att uppnå examenskraven är att du har ett huvudämne på 90 högskolepoäng och 90 högskolepoäng i övriga examensgrundande högskolekurser. Ett huvudämne kan exempelvis vara statsvetenskap I, II och III eller psykologi I, II och III osv. Inom ditt huvudämne måste du också göra ett uppsatsarbete på 15 hp.

Kan programkurser och fristående kurser plockas ihop till en och samma kandidatexamen?

Vi kontaktas ofta av studenter som av olika skäl har hoppat av något program eller valt att studera annat, men som gärna vill att kurserna de redan läst inom sitt program ska ingå i en kandidatexamen. Kurserna du läser inom ett program är självständiga och examensgrundande, vilket innebär att du kan välja att kurserna ska ingå i din examen.

Exempel: Maria har läst termin 1 - 3 inom Pol. kand-programmet. Termin 1 läser studenterna Statsvetenskap I, termin 2 Nationalekonomi I och termin 3 Statsvetenskap II. Nu har dock Maria valt att hoppa av programmet och ska plugga något annat. Kan Maria använda dessa kurser i en framtida kandidatexamen?

Svar: Ja, när du som student ansöker om examen är det du som väljer vilka kurser som ska utgöra ditt huvudämne samt vilka övriga kurser som ska ingå i din examen. Kurser du läst inom ett program är självständiga och examengrundande. Det innebär att Maria kan inkludera både Statsvetenskap I, II och Nationalekonomi I i sin examen.

Om Maria fortsätter att plugga statsvetenskap, vad händer då?

Exempel: Maria läser sedan Statsvetenskap III som en fristående kurs och vill ansöka om en Kandidatexamen med statsvetenskap som huvudområde. Som framgår av exemplet ovan har Maria redan läst Nationalekonomi I, men hon har även läst Sociologi I på 30 hp samt två 15 hp-kurser i Franska. Vilka alternativ har Maria?

Svar: Maria har nu ett huvudämne då hon har läst Statsvetenskap I, II och III där sistnämnda kurs inkluderar ett uppsatsarbete. Maria ansöker då om en filosofie kandidatexamen i statsvetenskap. Kurserna som ska ingå i hennes examen är då: Statsvetenskap I, II och II. Nationalekonomi I, Sociologi I samt Franska A och B.

Kandidatexamen med två olika namn – vad är skillnaden?

Något vi av erfarenhet vet att skapar en del förvirring är att det på kandidatnivå finns kandidatexamina med olika namn. Ett annat mycket vanligt missförstånd är att det är en statusskillnad mellan de här två examensbenämningarna. Det är det inte. Både examina är lika bra och har samma status. Vad din kandidatexamen heter, huruvida du har pluggat inom ett program eller har fått ihop din examen genom fristående kurser har alltså ingen betydelse för din framtida arbetskarriär. Det enda som skiljer examensbenämningarna nedan är att Politices kandidatprogram är examenskategori för Statsvetenskap i kombination med Nationalekonomi.

Med Statsvetenskap som huvudämne kan du få ut två olika examen:

  • Filosofie kandidatexamen (fil.kand): Statsvetenskap I-III (90 hp) samt 90 hp i valfritt ämne
  • Politices kandidatexamen (pol.kand): Statsvetenskap I-III (90 hp), Nationalekonomi 60 hp samt 30 hp i valfritt ämne. (Du kan också få en pol.kand examen med Nationalekonomi som huvudområde: Nationalekonomi I-III (90 hp), Statsvetenskap 60 hp samt 30 hp valfritt ämne).

Kan jag ha med kurser från olika lärosäten?

Ja, du kan ha med kurser som du läst vid andra lärosäten i din examen. Om kurserna inte finns på Ladok när du ansöker om examen kan du ansöka om examen via blankett som återfinns på examensenhetens hemsida. Med blanketten bifogar du resultatintyg från de lärosäten du läst kurser innan och markerar vilka kurser du vill att ska ingå i examen.

Vad händer om jag läst statsvetenskap vid andra lärosäten?

Om du har läst Statsvetenskap vid andra lärosäten och sedan ansöker om en examen vid Stockholms universitet så kommer Examensenheten att kontakta oss på institutionen för att dubbelkolla med oss att kurserna uppfyller examenskraven vid SU. I de flesta fall där studenter har läst statsvetenskapliga kurser vid andra lärosäten (och kurserna har ungefär samma struktur och innehåll som de kurserna vi ger på SU) så är vårt svar ja.

Vid vilket lärosäte ska jag ansöka om examen?

Praxis är att du ansöker om examen vid det lärosäte du senast var skriven. Har du däremot läst en majoritet av dina kurser vid ett annat universitet kan du ansöka om att få examensrätten flyttad.

 

Efter studierna

Studenter som tagit examen hos oss arbetar t.ex. som utredare, analytiker, jämställdhetskonsulter, utvecklingsstrateger, informatörer, rådgivare, kommunsekreterare, EU-tjänstemän, politiska sekreterare och FN-attachéer.

Vanliga arbetsplatser är statliga myndigheter, kommuner, ambassader, Sveriges riksdag, fackföreningar, tankesmedjor eller biståndsorganisationer. Några av våra studenter har också valt att fortsätta vid institutionen som lärare och forskare.

Här kan du läsa om vad några av våra tidigare studenter gör idag!

Många områden av samhället inom både privat och offentlig verksamhet påverkas av politiska strukturer och mekanismer. En utbildning i statsvetenskap ger goda kunskaper om hur vårt samhälle är strukturerat och fungerar. Det ökade behovet av omvärldsanalys gör att intresset för att anställa statsvetare blir allt större även inom privat verksamhet.

Under våren 2016 genomförde institutionen en enkätundersökning bland de alumner som tagit en examen med statsvetenskap som huvudämne, på grund- och avancerad nivå, mellan 2010 – 2015. Enkäten var uppdelad i två delar där den första delen undersökte alumnernas arbetssituation och den andra hur alumnerna värderar sin utbildning i arbetslivet, samt vilka faktorer (kopplade till utbildningen men även andra faktorer som personliga kontakter och tidigare arbetslivserfarenheter) de anser har varit viktiga för möjligheterna till jobb efter examen.

Undersökningen visade att de alumner som tog examen i statsvetenskap mellan 2010 – 2015 fick jobb snabbt efter avslutad utbildning, de flesta (77 %) inom 0 – 4 månader. Majoriteten (86 %) fick också statsvetenskapligt relevanta jobb. De vanligaste sektorerna där våra tidigare studenter arbetar är:

  •     Statlig myndighet (44 %)
  •     Kommun/landsting (14 %)
  •     Privat sektor (14 %)
  •     Akademin (5 %)
  •     Icke-statlig organisation (5 %)
  •     Politiskt parti/politisk organisation (4 %)
  •     Tankesmedja (4 %)
  •     Internationella organisationer (EU, FN, etc.) (3 %)
  •     Media (2 %)

Praktik lyfts fram som mycket viktigt för möjligheterna till jobb efter examen. Av de respondenter som gjorde praktik under sina studier anger 90 % att denna erfarenhet har varit viktig i hög eller mycket hög utsträckning för möjligheterna till jobb. Många alumner framhåller också att kunskaper i metodologi värderas högt på arbetsmarknaden.

Läs rapporten: Alumnundersökning (794 Kb)

Se samtliga frågeställningar och resultat: Alumnundersökning resultat (963 Kb)

Vad kan du göra som alumn? Det finns många sätt att hålla kontakten med Stockholms universitet efter att du avslutat dina studier.

När du registrerar dig i alumnnätverket har vi möjlighet att hålla kontakten med dig och skicka inbjudningar till våra aktiviteter och evenemang.

Registrera dig här!

Kontakt

Studievägledare
Studievägledare masternivå
På denna sida