Forskning om vabbande tar tempen på jämställdheten
Genom att studera vem i familjen som är hemma med sjuka barn och hur föräldrar använder vab går det att se hur jämställdheten ser ut både i arbetslivet och i familjelivet.
– Den förälder som vabbar avstår från betalt arbete. Det ger ett inkomstbortfall direkt på grund av frånvaron, men kan också påverka utvecklingen på jobbet, säger Katarina Boye, docent i sociologi vid Institutet för social forskning, som i flera studier och under många år har undersökt hur föräldrar fördelar arbete och omsorg i familjen.
Hennes senaste studie publicerades 2024 i den vetenskapliga tidskriften Community, Work and Family och fokuserar på just vård av barn, vab: ”Paid leave to care for sick children – the limitations and opportunities at work”.
– En av mina tidigare studier visade att mer vab hänger samman med sämre löneutveckling. Den som vabbar tar också på sig ett omsorgsansvar i familjen. Vabbandet kan alltså påverka relationerna inom familjen.
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn, eller vab, har funnits i Sverige sedan 1974 och sedan dess har pappornas uttag av vab legat på mellan 32 och 40 procent av det totala uttaget.
Många män vabbar inte alls
– Den största anledningen till könsskillnaden i antalet vab-dagar är att många fler män än kvinnor inte vabbar alls. Den här skillnaden beror i liten grad på skillnader i arbetsförhållanden och inkomst. Det verkar alltså finnas en tröskel för män att över huvud taget vabba som inte har att göra med hinder på jobbet.
Tidigare studier har visat att föräldrarnas inkomst spelar en roll för hur mycket de vabbar, men inkomsten kan inte helt förklara könsskillnaden i uttaget av vab. I den senaste studien har därför Katarina Boye undersökt om fler aspekter kring föräldrarnas arbetsvillkor och könsskillnader i arbetslivet kan påverka hur mycket de vabbar.
– Studien visar att jämställdheten inom familjen hänger samman med jämställdheten och könsskillnaderna i arbetslivet. Men den visar också att skillnaderna i arbetslivet är långt ifrån hela förklaringen till skillnaderna i familjen. Nåt annat spelar roll, speciellt för benägenheten att över huvud taget ta ut vab. En teori är att det har att göra med föreställningarna om hur man är en bra pappa och hur man är en bra mamma. Sådana sociala och kulturella aspekter kan påverka vilka män som är beredda att bete sig på ett sätt som är mer kopplat till kvinnor, det vill säga att vårda barn och avstå betalt arbete.
– Det är populärt att förklara könsskillnader i alla typer av föräldraledighet med att familjer förlorar mer pengar om pappan är hemma än om mamman är hemma. Könsskillnaderna i inkomst och lön har absolut betydelse, men den här studien är en av flera som visar att det ligger mycket annat bakom också.
Data från Levnadsnivåundersökningen
Forskningen har genomförts med hjälp av data från Levnadsnivåundersökningen (LNU), en återkommande enkätundersökning där ett representativt urval av Sveriges vuxna befolkning intervjuas om sådant som familj, hälsa, utbildning, ekonomi, fritid, boende och arbetsförhållanden.
I studien analyseras samband mellan antal vab-dagar som föräldrar har tagit ut under ett år och arbetsförhållanden som de rapporterar, som övertid och om föräldern har obetald övertid, obekväm arbetstid, antal underställda mm. Här finns också information om inkomst, utbildning, vilken sektor som föräldern arbetar inom, antal barn och mycket annat. Det går därmed att analysera samband mellan arbetsförhållanden, inkomst och vab-dagar och samtidigt ta hänsyn till andra saker som också kan påverka hur mycket en förälder vabbar.
Enkäter viktig del av forskning
– Jag hade inte kunnat göra den här studien om inte människor svarade på frågor i enkätundersökningar av den här typen. Det är det enda sättet att få kunskap om hur människor har det i många delar av livet. Registerdata från myndigheter och arbetsgivare ger mycket information, men innehåller lite eller ingen information alls om många viktiga delar av livet. Det handlar om arbetsförhållanden men också sådant som sociala relationer och hälsa. Hur kan vi till exempel veta hur vanligt det är att vara stressad på jobbet, att inte ha några nära vänner eller att ha huvudvärk? Det måste människor berätta om för att vi som samhälle ska få kunskap om det, säger Katarina Boye.
Vad utifrån din forskning är den viktigaste åtgärden för att öka jämställdheten?
– En mer jämställd ansvarsfördelning gynnas både av minskade könsskillnader i arbetslivet och av att föreställningar om hur människor är och bör vara blir mindre knutna till kön. Det senare är svårt att påverka direkt till exempel från politiskt håll. Däremot kan man göra en hel del för att påverka förhållanden i arbetslivet. Exempelvis så har könslönegapet sjunkit mycket, även om det varierar mellan olika delar av arbetsmarknaden.
– Det finns också en växelverkan mellan arbetsliv, familjeliv, normer och ideal. En mer jämn fördelning av vab och annan föräldraledighet mellan mammor och pappor kan öka jämställdheten i såväl familjelivet som arbetslivet både genom att påverka sådana konkreta saker som könsskillnader i omsorgsansvar och frånvaro från jobbet, och genom att påverka föreställningar om moderskap och faderskap. Och föräldraledighet är någonting som faktiskt kan påverkas från politiskt håll, säger Katarina Boye.
Så gjordes studien
- Studien undersökte samband mellan arbetsförhållanden, inkomst och antalet vab-dagar bland 1504 föräldrar.
- Studien använde data från Levnadsnivåundersökningen LNU år 2000 och år 2010 och registerdata från Longitudinell integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA).
- LNU har gjorts ungefär vart tionde år sedan 1968 och görs i form av en enkätundersökning med ett riksrepresentativt urval av den vuxna befolkningen i Sverige. Det handlar om att ta reda på hur människor har det när det gäller arbete, utbildning, hälsa och familjesituation och annat.
Film om forskning utifrån Levnadsnivåundersökningen
Kartläggning av levnadsvanor får oss att förstå vår samtid – Katarina Boye och andra forskare berättar i filmen nedan om den forskning som görs utifrån data från Levnadsnivåundersökningen.
Se fler filmer om forskningsinfrastruktur.
Senast uppdaterad: 3 mars 2025
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen