Foto: Mostphotos

Filip Olssons avhandling “Culture and implicit cognition: On the preconscious nature of nationalism and prejudice” undersöker attityder till minoritetsgrupper och nationalism. Avhandlingen består av tre studier vars resultat avslöjar ett tydligt glapp mellan medvetna och omedvetna inställningar.

Den första studien fokuserar på uppfattningar om muslimer före och efter tre terrorattacker i Frankrike. Resultaten visade att de medvetna attityderna inte förändrades alls, något som också stämmer överens med tidigare forskning. 

Det förvånade Filip Olsson. Därför bestämde han sig för att undersöka omedvetna fördomar. Och där såg han att det fanns en förändring – studiedeltagarnas spontana reaktioner på muslimska kännetecken blev mer negativa efter attackerna. Förändringen förekom inte bara i Frankrike utan också globalt.

Orsak och verkan

Studien var möjlig tack vare att det fanns tillgänglig data från tiden före attackerna som ingen hade använt. Därför kunde Filip Olsson utföra ett fördomstest på samma deltagare efteråt.

– När man använder befintlig data på det sättet kallas det naturligt experiment. Och då kan man prata om orsak och verkan. För det är inte som i en enkätstudie där man bara ser korrelation, utan man vet att det handlar om kausalitet, säger Filip Olsson.

Filip Olsson. Foto: Elida Izani Binti Ibrahim

Även om förändringen var markant höll den i sig under en relativt kort period, i ungefär tre veckor. Sedan gick fördomarna tillbaka till tidigare nivåer.

Ett liknande resultat har också avhandlingens andra studie visat. Där har Filip Olsson undersökt om fotbolls-VM påverkar människors omedvetna nationalism och sett att deras automatiska tankar om nationen blir mer positiva vid vinst och mer negativa vid förlust. Även där var förändringen kortvarig. 

Snäv uppfattning om svenskhet

Den tredje studien fokuserar på attityder till minoriteter i Sverige. Filip Olsson undersökte deltagarnas uppfattning om svenskfödda personer med bakgrund i Finland, Norge, Syrien och Bosnien. Frågan han ställde var: Hur svensk skulle du uppfatta personen? Deltagarna svarade att alla är lika svenska. 

– Det här stämmer inte överens med hur minoriteter upplever det i Sverige. Och när jag använde de mer omedvetna måtten då blev de olika etniska hierarkierna tydliga. Det finns skillnader i hur man uppfattar svenskhet, och vilka man uppfattar som riktiga svenskar. 

Testerna som mäter omedvetna attityder visade att deltagarna uppfattar endast personer med bakgrund i Norge som svenska. De med finsk bakgrund uppfattas som varken svenska eller utländska. Och de med bosnisk och syrisk bakgrund uppfattas som utländska.

De omedvetna fördomarnas konsekvenser

Filip Olsson tror att de omedvetna fördomarna kan ha negativ inverkan på hur personer med minoritetsbakgrund behandlas i samhället. Och när det finns ett glapp mellan medvetna och omedvetna fördomar kan det leda till att vi förnekar minoriteters upplevelse av diskriminering. 

– Studier i USA har visat att de här typerna av automatiska associationer, omedvetna attityder, har konsekvenser för diskriminering på arbetsmarknaden. Det har konsekvenser för vilken vård man får, hur lärare behandlar dig i skolan, hur dina uppgifter bedöms. Det finns alltså väldigt mycket forskning som visar att just den här typen av spontana reaktioner har väldigt stora konsekvenser för beteenden. Och ibland större konsekvenser än vad medvetna attityder har, säger Filip Olsson.

Den övergripande frågan som Filip Olssons avhandling försöker svara på är var den automatiska magkänslan kommer ifrån. Är den en naturlig respons på världen eller är den socialt konstruerad?

– Vad jag har kommit fram till är att mycket beror på det samhället vi lever i. Om vår omgivning systematiskt porträtterar grupper på ett visst sätt kommer vi att ha en automatisk respons mot de grupperna, säger Filip Olsson.

Kontakt

Epost: filip.olsson@sociology.su.se, tel: 0703404328

Om avhandlingen

Avhandlingen heter “Culture and implicit cognition: On the preconscious nature of nationalism and prejudice”.