Tvångsvård av ungdomar: En balansgång mellan skydd och förtroende
I takt med att gängkriminaliteten ökar bland unga, höjs röster för en strängare tvångsvård. Men är det verkligen rätt väg att gå? En ny analys pekar på riskerna med en mer repressiv strategi och vikten av att bevara förtroendet mellan socialtjänsten och utsatta familjer.
Debatten om tvångsvård för ungdomar har intensifierats de senaste åren, driven av en oroande ökning av gängrelaterad brottslighet i storstädernas förorter. Politiska krafter förespråkar nu en hårdare linje, där tvingande åtgärder ska få större utrymme i den sociala barnavården. Detta skifte innebär att ungdomar i högre grad betraktas som förövare snarare än ungdomar i behov av stöd och hjälp.
I analysen lyfter forskarna fram tre huvudargument mot en generell ökning av tvångsåtgärder: förtroendeargumentet, effektivitetsargumentet och försiktighetsprincipen. Förtroendet mellan socialtjänsten och utsatta familjer riskerar att undergrävas om tvångsinslagen ökar, vilket kan försvåra det förebyggande arbetet. Dessutom visar erfarenheten att tvingande behandlingsinsatser ofta är ineffektiva när det gäller ungdomar.
Slutsatsen är att en mer nyanserad ansats krävs. Medan tvångsvård i vissa fall kan vara nödvändig, bör beslutsfattare noga överväga de potentiella negativa konsekvenserna av en alltför repressiv strategi. Balansen mellan skydd och förtroende är avgörande för att effektivt kunna stödja utsatta ungdomar och deras familjer.
Bakom analysen står David Pålsson och Stefan Wiklund, forskare i socialt arbete vid Stockholms universitet, vilka skrivit ett av kapitlen i en nyutkommen antologi, Sammanhållning eller splittring? Olikgörande av barn och unga i samtidens Sverige. Antologin är ett resultat av Stockholms universitets satsning ”Barn, Migration, Integration”.
Pålsson, David & Wiklund, Stefan. (2024). Tvingande behandling: Några problem med att öka tvångsåtgärder i socialtjänstens arbete med kriminellt aktiva ungdomar. Ur Daniel Hedlund, Dennis Martinsson och Kavot Zillén (red.), Sammanhållning eller splittring? Olikgörande av barn och unga i samtidens Sverige. Jure.
Humanvetenskapliga området vid Stockholms universitet initierade 2016 en särskild tvärvetenskaplig satsning på temat Barn, migration och integration. Genom medel av rektor anställdes sex stycken forskare, inom fyra olika områden, som under 2017-2019 har utfört forskning inom ramen för initiativet.
