Effekten av polisinsatser och övervakningskameror på brottslighet
Nationalekonomen Mikael Priks har skrivit en rapport som visar effekten av polisinsatser och övervakningskameror på brottslighet, två områden det har satsats mycket på de senaste åren.
Brottsligheten på stationer i Stockholms innerstad har minskat sedan kameraövervakning infördes, säger Mikael Priks. Foto: Staffan Westerlund
Rapporten visar att övervakningskameror har minskat antal anmälda brott i stadsmiljö. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos
Mikael Priks är professor och lärare i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Foto: Rickard Kilström
Vad handlar din rapport om?
– Den handlar om hur polisinsatser och övervakningskameror påverkar brottslighet. Det är vanligt att samhället sätter in insatser just där brottsligheten är omfattande och dessutom ökande. Det gör att sambanden mellan övervakning och brottslighet blir missvisande. Jag fokuserar på att belysa studier som försöker hantera det problemet.
Vilka är effekterna av ökade polisinsatser och övervakningskameror?
– Det finns flera internationella studier som analyserar hur polisinsatser påverkar brottslighet och fokuserar på orsakssambanden. Studierna visar generellt att polisinsatser minskar både stölder och våldsbrott. De svenska studierna visar att supporterpolis, insatser mot livsstilskriminella och övervakning i utsatta områden har varit effektiva för att minska brottslighet, säger Mikael Priks.
– Ett resultat som återkommer i den internationella forskningen är att övervakningskameror tenderar att minska antal anmälda brott i stadsmiljö med cirka 20 till 25 procent. Jag har analyserat effekterna av övervakningskameror i Stockholms tunnelbana och fann att brottsligheten på stationer i innerstan minskade i samma utsträckning. Dessutom minskar kameror våldsbrott och incidenter med inkastade föremål inne på fotbollsarenor i Sverige.
I ditt andra projekt studerar du den så kallade ungdomsrabatten i rättssystemet.
Hur påverkar den brottsligheten?
– Det är pågående arbete. Vi finner inte att ungdomsrabatten har några långsiktiga effekter på brottsligheten. Däremot ser vi en viss omförflyttning av brott över tid. Det begås fler stölder veckorna före födelsedagarna då straffen ändras och färre stölder efter.
Vad hoppas du att rapporterna ska bidra med i samhället?
– Det behövs mer forskning som använder svenska data och starka metoder. Jag hoppas att myndigheter som polisen och forskare kan samordna arbete före reformer görs och i bästa fall genomföra randomiserade experiment tillsammans. Resultaten skulle kunna ge beslutsfattare tydligare rekommendationer.
Var hittar vi rapporten?
– Den lanseras med ett seminarium på SNS den 14 februari och går att ladda ner på deras hemsida samma dag.
Mer om rapporten och projektet
Mikael Priks rapport är en del av SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle som pågår mellan 2022 och 2024.
Du kan se seminariet i efterhand på SVT Forum och här: