Forskningsprojekt Psykologiskt försvar under 2000-talet: Att urskilja sanning från hot

Genom att studera inrättandet av Myndigheten för psykologiskt försvar bidrar projektet med ny kunskap till forskning om hur demokratiska stater bemöter hybrid- och informationskrigsföring idag, och hur sådana strategier har vuxit fram över tid.

I närmare ett decennium har beslutsfattare och experter deklarerat att det geopolitiska säkerhetsläget i Norden och Europa har försämrats och att många länder, inklusive Sverige, är under ständig attack genom hybrida medel. Som svar på detta har den svenska regeringen inte bara utlovat ökade försvarsanslag och en utbyggnad av Försvarsmakten, utan också ett återupprättande av totalförsvaret, inklusive strategier för ett så kallat ”psykologiskt försvar”. 

En del av denna politiska satsning var etablerandet av den nya Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) i januari 2022 – en myndighet med syfte att skydda det svenska samhället och demokratin från främmande makts desinformationskampanjer samt att stärka den övergripande motståndskraften och "försvarsviljan" hos befolkningen. Å ena sidan kan förändringarna tolkas som en återgång till en kalla krigets logik, då Sverige senast hade en myndighet (Beredskapsnämnden, därefter Styrelsen för Psykologiskt Försvar) inriktad på psykologiskt försvar mot sovjetisk propaganda. Å andra sidan har ny informationsteknologi drastiskt förändrat formen, räckvidden och precisionen hos de desinformationskampanjer som det nya psykologiska försvaret är tänkt att motverka. 

Trots att samtida desinformation ofta härstammar från externa aktörer kan dess budskap åberopas och spridas digitalt av en rad interna svenska aktörer, såväl privata som offentliga. Teknologiska framsteg har således diversifierat hotet mot Sveriges psykologiska försvar och delvis placerat det inom den svenska nationen/staten/samhället. Mot bakgrund av denna utveckling undersöker vi hur teknologiska och samhälleliga förändringar har påverkat hur psykologiskt försvar förstås och praktiseras i 2000-talets Sverige, och med vilka potentiella effekter. 

Genom en djuplodande fallstudieundersökning av MPF syftar detta forskningsprojekt till att bidra med ny kunskap till forskning om hur demokratiska stater bemöter hybrid- och informationskrigsföring idag, och hur sådana strategier vuxit fram över tid. Projektet består av olika delar som baseras på varierande metoder och källmaterial, bland annat policyanalys, intervjuer, deltagandeobservationer och arkivforskning.