Regeringens åtgärder inte i linje med forskningen och kan inte tillskrivas anledningen till den eventuella nedgången i de gängrelaterade morden. Tvärt om, riskerar det att kosta, menar Henrik Tham, professor emeritus Kriminologiska Institutionen Stockholms universitet, och Birgitta Göransson, före detta Kriminalvårdsdirektör och legitimerad psykolog, i en debattartikel i Göteborgsposten.
Foto: Stefan Holm/Mostphotos
”Den massiva skärpningen av strafflagstiftningen över hela linjen är inte orsak till den eventuella nedgången [av gängrelaterade mord]. Ingen forskning pekar på positiva resultat av utvidgade drogtester mot barn, kriminalisering av försök till ringa narkotikabrott, preventiva vistelseförbud, säkerhetszoner med fler möjligheter till kroppsvisitationer, eller krav på myndigheter att anmäla brott till polisen för att nämna några nya lagar."
Skribenterna framhåller även att straffökningen i landet inte verkar ha den avskräckande effekt som de avsetts ha. De lyfter också flera problem och menar också att regeringens förslag om brottsförebyggande åtgärder riskerar att vara skadlig och kontraproduktiv samt att de är monetärt kostsamma för samhället.
”Regeringen har inte lyckats minska den mycket allvarliga gängbrottsligheten. Åtgärderna vilar inte på kunskap och erfarenhet. Regeringens stora paradigmskifte består i den starka attacken på rättssäkerheten och traditionella svenska rättsprinciper, urholkningen av demokratins lagstiftningsprocess samt att repressionen i hög grad riktas mot barn och unga.”