Forskningsprojekt En konservativ social rörelse?
Gav folkrörelsernas framväxt också upphov till motrörelser och protester? Det vill detta forskningsprojekt undersöka.
Folkrörelsernas betydelse för att omskapa Sverige till ett demokratiskt och modernt samhälle var en stor fråga i svensk forskning för några decennier sedan. Frågan om folkrörelsernas framväxt och expansion gav upphov till protester och motrörelser är däremot inte särskilt utforskat. Det här forskningsprojekt vill undersöka ifall så var fallet.
Projektbeskrivning
När Sveriges andra vänsterregering tillträdde efter valet 1911 stod en nedbantning av försvarets budget på agendan. Pengar skulle omfördelas till sociala reformer. En av de första åtgärderna var avbeställningen av det krigsfartyg den förra regeringen beställt. Ett beslut som ledde till en insamling som snabbt samlade ihop en summa som med råge räckte för ett krigsfartyg. Insamlingen har gått till historien som pansarbåtsinsamlingen och gick av stapeln 1912. Två år senare hölls en stor försvarsvänlig demonstration i Stockholm, med 30 000 lantbrukare. Demonstrationen, det så kallade Bondetåget, togs emot av kungen i pompa och ståt på slottets borggård. Kungens agerande ledde till vänsterregeringens avgång och ett extraval på våren 1914, som vanns av högern. I tidigare forskning har dessa två kampanjer setts som toppstyrda högerinitiativ, för att inte säga sammansvärjningar. Två mindre kampanjer, där kvinnor spelade en ledande roll, kan läggas till listan av försvarsvänliga kampanjer vid den här tiden. Även om de tycks ha gått de ledande högermännen förbi.
I det här forskningsprojektet vill jag undersöka om dessa kampanjer också lyckades engagera bredare kretsar av personer än initiativtagarna och deras nätverk. Kretsar som kanske inte först och främst oroade sig över försvarspolitiken utan för socialismen, nykterismen och frikyrkligheten som kunde uppfattas som ett hot mot ett samhälle som de uppfattade som fritt och väl fungerande.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Elisabeth Elgán
Professor
