Walter Korpi föddes 1934 i den tornedalska byn Koutojärvi och tog sig därifrån vidare till akademiska studier i Stockholm, där han avlade filosofie kandidatexamen 1958, och USA, där han studerade vid University of Colorado i Boulder. Mellan 1959–1964 arbetade han som sociolog vid Militärpsykologiska institutet samtidigt bedrev han forskarstudier vid Stockholms universitet.

Walter Korpi. Foto: Privat

Han blev filosofie licentiat i sociologi 1964 och doktor i sociologi 1966. Under åren 1968–1969 var han tillförordnad professor i sociologi vid Umeå universitet. Från 1973 var han professor i socialpolitik vid Institutet för Social Forskning (SOFI), som senare integrerades i Stockholms universitet. Han var dess föreståndare 1978–1981 och 1984–1986.

Banbrytande teoretiska bidrag

Korpi är främst känd för maktresursteorin som han att utvecklade i flera banbrytande verk, såsom Arbetarklassen i välfärdskapitalismen (1978), vilken belönades med det prestigefyllda C. Wright Mills-priset. Grunden för teorin är att utvecklingen av samhälleliga institutioner som välfärdsstaten beror på maktförhållandet mellan arbete och kapital. Korpi menar att arbetarklassen, trots sitt underläge, kan använda kollektiva resurser som facklig organisering och politisk representation för att påverka politiken och forma välfärdsstaten. Genom numerär styrka och principen om ’en person, en röst’, kan arbetare främja omfördelning. Denna syn på välfärdsstaten framväxt, där aktörer, deras handlingar och de maktresurser de har att tillgå är ett centralt tema, kontrasterar starkt mot många andra teorier som ser välfärdsstaten som ett rent funktionellt svar på demografiska och strukturella utmaningar. 

Pionjär inom jämförande välfärdsforskning

Korpi insåg tidigt vikten av att jämföra länder för att utvärdera teorier om välfärdsstatens framväxt och funktion. Genom att studera jämförbara länder kan man efterlikna en form av naturliga experiment. Under 1980-talet var Korpi drivande i att skapa den så kallade SCIP-databasen (Social Citizenship Indicator Project). Grundad i T.H Marshalls idéer om socialt medborgaskap innehåller denna databas enastående rik information om transfereringssystem i 18 OECD länder från 1930-talet och framåt. Det fruktbara i denna ansats visas av att databasen fortlever än idag under namnet SPIN (Social Policy Indicator Database), som nu täcker fler länder och politikområden. 

Under 1990-talet framhävde Korpi alltmer välfärdsstatliga institutionerna i omfördelning. Hans arbete präglades av teoretisk förnyelse och innovativ empirisk analys. Enligt maktresursteorin investerar aktörer sina maktresurser i institutioner, som därmed speglar samhällets maktförhållanden. I ett antal artiklar, varav den mest kända The Paradox of Redistribution and Strategies of Equality, skriven med Joakim Palme, visade de att välfärdsstater som kombinerar grundskydd för alla med inkomstbaserade försäkringar lyckas bäst med omfördelning. 

Korpi kom också att alltmer intressera sig för familjens och det obetalda arbetets betydelse i välfärdsstaten. Även här gjorde Korpi banbrytande insatser. I artikeln Faces of Inequality: Gender, Class and Patterns of Inequality in Different Welfare States visar Korpi hur olika välfärdstatsmodeller påverkar köns- och klassbaserade ojämlikheter. Han argumenterade för att familjepolitik, såsom offentlig barnomsorg och föräldraförsäkringar, är centrala för att minska könsbaserade ojämlikheter.

Ett outplånligt arv

Det är i en minnestext av detta korta format omöjligt att göra full rättvisa åt Walter Korpis omfattande forskargärning. Tillsammans med Michael Shalev gjorde han banbrytande insatser i analysen av strejker; med professorn i historia Klas Åmark ledde han forskningsprogrammet Välfärdsstat i Brytningstid, vilket resulterade i en mängd doktorsavhandlingar i historia och sociologi; och med sedvanlig empirisk noggrannhet och precision utmanade han ekonomisk ortodoxi och stora delar av etablissemanget i debatten om Sveriges ekonomiska tillväxt (Halkar Sverige efter?)

Walter Korpi lämnar efter sig ett vetenskapligt arv som fortsätter att forma samhällsforskningen. Hans arbete förenar teoretisk skärpa med empirisk analys för att belysa frågor om demokrati, frihet och jämlikhet. Han lämnar efter sig en mycket omfattande vetenskaplig produktion som satte agendan och står som milstolpar för samhällsforskningen på flera områden. Hans publikationer är idag centrala referenser inom sociologi och politisk ekonomi och används flitigt av forskare och som kurslitteratur världen över.

Utöver sina akademiska insatser var Walter Korpi en engagerad mentor och lärare som inspirerade otaliga studenter att tänka kritiskt och utmana etablerade teorier. Walter Korpi kommer att vara djupt saknad, men hans idéer och forskargärning lever vidare och fortsätter att påverka framtidagenerationer.

Ola Sjöberg