Stockholms universitet logo, länk till startsida

Generös föräldraledighet ger skydd mot mental ohälsa

Att vara föräldraledig tiden efter barnets födelse skyddar mot försämrad mental hälsa. Hos mammor sitter effekten i även längre fram i livet, medan den positiva effekten hos pappor är mer kortvarig. Det konstaterar forskare i en systematisk översiktsartikel som publicerats i The Lancet Public Health.

– Att bli förälder kan vara stressigt för föräldrarna. Oftast tänker vi bara på de hormonella och fysiska förändringar som mamman upplever, men övergången till föräldraskap är stressande för hela familjen, säger Sol P Juárez, docent och universitetslektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, och huvudansvarig för undersökningen.

Därför ville vi systematiskt undersöka alla publicerade vetenskapliga resultat för att se om föräldraledighet kan bidra till att lindra föräldrars psykiska symtom

Sol Juarez. Foto: Eva Dalin/Stockholms universitet

Till exempel står föräldrar inför utmaningar som handlar om barnomsorg, osäker karriärutveckling och ekonomisk press på grund av minskade inkomster.

– Eventuellt är det därför psykiska besvär efter förlossningen är relativt vanliga, man brukar säga att 10 till 20 procent av mammorna och upp till 10 procent av papporna drabbas. Därför ville vi systematiskt undersöka alla publicerade vetenskapliga resultat för att se om föräldraledighet kan bidra till att lindra föräldrars psykiska symtom, säger Sol P Juárez som har gjort studien tillsammans med forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, och Institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.

Tillsammans har de tre forskarna undersökt sambandet mellan föräldraledighet och psykisk hälsa hos föräldrar ur ett internationellt perspektiv. För att få en helhetsbild över effekten av föräldraledighet genomförde de en sammanställning av forskningsresultat som publicerats via fem olika online-databaser. Sammanfattningen visar att föräldraledighet ger ett skydd mot mental ohälsa hos mammor, både efter förlossningen och senare i livet, särskilt när ledigheten är betald under minst två eller tre månader.

– Av granskningen kan vi dra slutsatsen att föräldraledighet ger ett skydd mot psykisk ohälsa, inklusive depression, allmän mental ohälsa, mental ångest, utbrändhet och behov av psykisk vård. Detta gäller särskilt för mammor, och de fördelaktiga effekterna är förknippade med mer generösa system för föräldraledighet, till exempel med längre ledighet, framhåller Amy Heshmati, doktorand och studiens förstaförfattare.

Samtliga studier har genomförts i höginkomstländer, som erbjuder någon form av garanterad föräldraledighet.

En intressant upptäckt är att de gynnsamma effekterna inte bara observeras kort efter förlossningen, för mammor kan de skyddande effekterna av föräldraledigheten ha en positiv påverkan på livet även på längre sikt

Amy Heshmati. Foto: Niklas Björling/Stockholms universitet

– Detta är den mest omfattande systematiska översikten om detta ämne hittills. Vi har letat efter ett samband mellan olika aspekter av föräldraledigheten, såsom ledighetens längd och om ledigheten var betald eller obetald, och deras samband med psykisk hälsa hos både mödrar och fäder. Vi undersökte till och med den indirekta effekten på partnerns psykiska hälsa av att en förälder tar ut föräldraledighet, säger Amy Heshmati.

– En intressant upptäckt är att de gynnsamma effekterna inte bara observeras kort efter förlossningen, för mammor kan de skyddande effekterna av föräldraledigheten ha en positiv påverkan på livet även på längre sikt, säger Helena Honkaniemi, postdoktor i folkhälsovetenskap och medförfattare till översiktsartikeln.

Med det sagt kan vi konstatera att rådande forskning visar starkt på att en generös föräldraledighet bidrar till att lindra eller förebygga mental ohälsa, särskilt för mödrar, något som är mycket relevant ur ett politiskt perspektiv

Helena Honkaniemi. Foto: Niklas Björling/Stockholms universitet

För pappor var kopplingen dock inte lika tydlig, samma skyddande långtidseffekter kunde inte observeras, utan endast i samband med själva föräldraledigheten och kort därefter.

– Det har gjorts mindre forskning om pappor men fortfarande tyder den här forskningen på att även pappornas mentala hälsa har förbättrats av föräldraledigheten, med riktlinjer för föräldraledighet som erbjuder fullgoda ersättningar eller incitament för uttag av föräldradagar, säger Helena Honkaniemi.

I det långa loppet påverkas välbefinnandet hos hela familjen av längden på föräldraledigheten.

– Även om vi hittade bevis på skyddande effekter som varar flera år efter förlossningen och senare i livet, behövs mer forskning för att styrka detta. Med det sagt kan vi konstatera att rådande forskning visar starkt på att en generös föräldraledighet bidrar till att lindra eller förebygga mental ohälsa, särskilt för mammor, något som är mycket relevant ur ett politiskt perspektiv, säger Amy Heshmati.

Mer information

Artikeln “The effect of parental leave on parents’ mental health: a systematic review” är publicerad i The Lancet Public Health:
www.thelancet.com/journals/lanpub/article/PIIS2468-2667(22)00311-5/fulltext

De 45 studierna som ligger till grund för de sammanställda resultaten har genomförts i följande länder:
Europa: Belgien, Danmark, Frankrike, Norge, Irland, Italien, Spanien, Sverige, Tyskland. Nordamerika: Canada, USA; samt Chile, Australien och Japan.

Forskningsanslag: Vetenskapsrådet (2018–01825)
Forskningsprojekt: De oavsiktliga följderna av svensk föräldraledighetspolitik (ParLeHealth): Ett hälsoperspektiv
www.su.se/publichealth/ParLeHealth

Kontakt

Amy Heshmati, doktorand vid Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, anställd vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet. (Språk: engelska)
E-post: amy.heshmati@su.se

Studiens övriga författare:

Sol Juarez, docent, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet. (Språk: engelska)
E-post: sol.juarez@su.se
Helena Honkaniemi-Hoppe, forskare, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet. (Språk: engelska)
E-post: helena.honkaniemi@su.se